När man visar lite julklappar

Renarna börjar falla omkull av trötthet. Julen är över, snart är det nyår, och jag tänkte att jag skulle visa lite julklappar. Det var faktiskt en riktig överraskning i år. Mina föräldrar skickade enbart pengar och det är ju smart, det har jag ju mest nytta av. Så jag trodde inte att jag skulle få några julklappar, mer än något litet från sambon. Han är duktig på genomtänkta saker, men jag hade absolut ingen aning om vad han kunde tänkas hitta på. Så dömma av min överraskning när det låg många klappar med mitt namn på under granen, väldigt vackra saker från väldigt vackra människor. Tänkte visa ett litet urval, det som överraskade mest.
Jag älskar drömfångare. Jag har haft det sedan jag var mycket liten - min allra första finns kvar hemma i Sverige och jag tror att den var blå, men den har blivit så blekt att den är ljusgrå. Jag blev så glad när jag och sambon flyttade ihop och han hade en. Jag är inte vidskeplig, men jag tycker att dem är så himla vackra. Och från sambons fina mamma kom det en sådan från Sverige, en av de vackraste jag någonsin sett. Jisses, så oväntat och så kul! Nu hänger den över sängen, i skykten sambon byggde, och vajar lätt i vinddraget från fönstret.
En ännu mer oväntad sak var detta fina magnetiska kort från Gotland, som togs i somras när jag var där på snabbvisit med min familj efter att ha blivit upplockad på flyget från USA. Jag och min syster fick rida lite och det var en underbar dag. Detta fina minne kom från en av världens finaste människor, som ordnade den där ridturen. Hur ska man förklara den kopplingen - min sambos pappas nuvarande sambo? En underbar Göteborgare - som liksom jag förälskade mig i Gotland och som jag har så mycket gemensamt med. Nu sitter både Gotland och detta fina minne på kylskåpet.
Det här schackspelet fick min sambo av mig. Så det var ingen överraskning för min del, men för hans. Han blev jätteglad. Hans tålamod är oändligt och han älskar att sitta och klura, och vi har pratat om just schackets betydelse i båda våra liv. Jag snubblade över det här, och den asiatiska stilen passar honom väldigt mycket. Det var kanske en onödig julklapp, men för vacker för att motstå. Han fick lite andra, mer nödvändiga saker också. Men den här var ju bara för fin. Jag längtar efter att få spela!
Den mest oväntade julklappen var dock sambons julklapp till mig. Jag hade i och för sig tjatat hål i huvudet på honom om att jag ville ha en symaskin, och jag hade sagt att jag skulle vänta med att köpa en tills jag fick julklappspengar från mamma och pappa. Jag hade spanat ut en som fyller mina önskemål perfekt och han lyckades lura mig totalt, påstod att stora paketet under granen var något från hans föräldrar till honom. Så när han sköt över det till mig tog det ett himla tag att koppla att det var min julklapp. Jisses, vilken lycka och vilken överraskning! 
Nu kan jag knappt vänta! Vill så gärna börja sy!
Har aldrig ägt en ny symaskin och det ska bli så himla härligt att få skapa igen!