När studenterna firar svensk julafton i Kalifornien
Varje julmorgon när jag var liten åt vi tomtegröt till frukost. Och det är ju så mycket mer jul-igt med gröt till. Förra julen var det inte riktigt samma sak, eftersom det inte finns tomtegröt här. Men i år var jag bestämd i att visst, det kanske inte kan bli tomtegröt, men gröt, det kan vi få! Så på amerikanska mannagryn gjorde jag morgongröt till mig och sambon, dukade bordet lite improviserat med julgranskulor och kottar, en gren och en bur (som jag köpte häromdagen för att ha som rekvisita). Supermysigt, blev det!
Efter maten pyntade jag bordet med billigt prynt som har två funktioner: det är fint att se på och gott att äta! Äpplen och mandariner, och Kisses med mintsmak. Och nötter. Nötterna var mest dekoration. Godisbitarna däremot var mest för smakens skull. Jag älskar dem.
Efter det gjorde vi en massa annat, ojuligt. Filmade lite och redigerade, jag städade lite. Vi pratade om vad vi skulle göra. Vi hade inga planer direkt. Eventuellt skulle vi få besök framåt kvällen, men det var inte heller helt bestämt. De flesta vännerna hade åkt hem, och andra skulle vi träffa den 25:e, när det var Amerikansk jul. Men jag kände ändå att jag ville ha en riktig jul och det var så mysigt att bara göra det fint.
Jag tog fram extrabordet och dukade upp och pyntade lite. Framåt lunch fixade jag köttkullar, sambon åkte och handlade. Vi skypade lite med hans mamma. Min mamma och lillasyster hade jag skypat med tidigare på morgonen. Så nu pysslade jag mest i köket, förberedde lite mat och dukning. Då ringde telefonen och vi fick bekräftat att vi i alla fall skulle ha en gäst hemma framåt kvällsnåret. Så jag passade på att duka. Det slog mig att det här var första julen hemma hos mig. Förut har jag alltid varit bortbjuden eller firat hos föräldrar eller äldre släktingar. Men nu var jag plötsligt den där spindeln i nätet. Och jag insåg hur mysigt det var. Jag älskar verkligen att pyssla och dona, och tack vare sambon tycker jag plötsligt att det är kul att laga mat.
Jag tog fram extrabordet och dukade upp och pyntade lite. Framåt lunch fixade jag köttkullar, sambon åkte och handlade. Vi skypade lite med hans mamma. Min mamma och lillasyster hade jag skypat med tidigare på morgonen. Så nu pysslade jag mest i köket, förberedde lite mat och dukning. Då ringde telefonen och vi fick bekräftat att vi i alla fall skulle ha en gäst hemma framåt kvällsnåret. Så jag passade på att duka. Det slog mig att det här var första julen hemma hos mig. Förut har jag alltid varit bortbjuden eller firat hos föräldrar eller äldre släktingar. Men nu var jag plötsligt den där spindeln i nätet. Och jag insåg hur mysigt det var. Jag älskar verkligen att pyssla och dona, och tack vare sambon tycker jag plötsligt att det är kul att laga mat.
Så med vetskapen att vi skulle bli minst tre personer, dukade jag alltså och pyntade upp. Porslinet kostade några dollar allt som allt på loppis för över ett halvår sedan. Köpte det för en fotografering i ett skolarbete i slutet av vårterminen, men den blev aldrig av. Istället fick jag duka med det och fota det nu istället! Och det gjorde jag mycket. Som ni ser...
Det behöver ju inte vara dyrt att pynta. Skålen är kantstött i botten och kostade en dollar (ca en tia), frukten omkring fyrtio kronor tillsammans, grenen var gratis, "duken" är en gardin på loppis för 50kr. Kakorna är socker, mjöl och smör med lite karamellfärg. Mer dekoration en goda, vill jag påstå.
Jag tycker att det är jättefint att duka med frukt. Lite komiskt är det ju att fira jul på ett ställe där man odlar clementiner ute, men man gör ju det bästa av det. Det här med "fattig student" är ju relativt. Vissa saker har man råd med om man bara tänekr lite utanför den berömda boxen.
Julgranskulorna köpte jag på Ross för en billig peng, och dem ska absolut med hem till Sverige. Dem är i plast, och jag hoppas få ha dem många, många år framöver! buren samma sak. 11 dollar kostade den och det var främst till ett par fotograferingar jag tänkte använda den. Tänkte dessutom ha lämnat tillbaka den, men sambon tyckte att den var så fin och han övertalade mig att behålla den. Det tog inte lång tid...
Kottarna har jag hittat, gjort rent och spraylimmat och sedan strött glitter på, allternativt fyllt glitter i en påse och kastat runt dem. Sambon hjälpte till, och just den här har han gjort. Det var förresten förra året. Och den lilla renen hittade jag på loppis för någon dollar. Brickan också.
Bjällorna är en annan sak som är ett billigt och enkelt pyssel. Häng upp dem på ett snöre och häng snöret på en lina av annat snöre och vips, så har man en fin vimpel. Hänger man några i granen blir det väldigt enhetligt. Med olika storlekar på kulorna blir det en fin variation.
Sambon hittade jag i Växjö. Han hade lite mindre hår, var lite blygare och hade ingen aning om att han hade en kreativ konstnärssjäl på den tiden. Tvåtusensju, så det är åtta och ett halft år sedan. En vänskap som var en riktigt bra investering. Och som efter sisådär sex-sju år blev till kärlek och nu är han bättre en någonsin, med guldlockar, världens finaste leende och ett lugn och en envishet som en åsna kan avundas. Och så har han hittat sin kreativitet och håller på med allt från teater till film.
Den här adventsljusstaken fixade vi till ihop. Jag hittade och tvättade träbiten och han borrade hålen. Och renarna var några färgglada plastleksaker som låg i en påse på en loppis. lite spayfärg så hoppar dem tjusigt fram över träet. En så liten detalj som gör någonting mycket mer intressant.
Och tomtarna var en julklapp från underbara vänner, stjärnan som fick pryda buren hade trillat ner från granen - den är förresten döende, men nu är ju julen snart över så det spelar ingen roll. Bandet satt på själva förpackningen med julgranskulor när jag köpte dem.
Och jullunchen... alltså, jag är så tacksam mot min sambo att ni anar inte. Jag har aldrig tyckt om matlagning - det har varit ett måste - men nu är det så himla roligt. Jag stod där och stekte köttbullar och tyckte bara att dem var så fina. Både jag och sambon föredrar potatis med skalet på. Och nu ville han ha potatismos till lunchen, så det fick han. Själv var han gullig och åkte och handlade lite mer senap så jag kunde griljera resten av skinkan.
Och julmust. Köpt på IKEA. Alltså, allt blir godare när man dricker det i ett fint glas. Och julmust är ju så sjukt gott som det är. Jag dricker läsk extremt sällan, men till jul finns det inget godare än julmust till maten! Så det här var vår jullunch: tuvsmakning på köttbullarna, lite potatismos och julmust.
Efter maten bad jag sambon ta lite bilder på mig när jag griljerade skinkan. Tyckte att även jag kunde skymta på någon bild. Det var lite fusk, med den här julskinkan. Det fanns inte rå skinka, eller kokt, så det blev rökt. SOm jag kokade lite i lagerblad bara för smakens skull, innan jag griljerade den. Fungerade absolut även om den självklart inte alls är lika god som mammas skinka. Men jag fick den för ett bra pris. Åtta dollar för en halv skinka på några kilo. Egentligen skulle den kosta 30, men det var extrapris för oss med bonuskort dagen innan jul. Helt okej.
Och så fick skinkan åka in i ugnen och jag pysslade vidare. Vek lite servetter och kände mig duktig. Haha. Servetter och sugrör köpte jag till Thanksgiving och det passade ju bra att använda nu också. Och tallrikar. Jag plockade fram finporslinet som jag köpte inför Thanksgiving.
Jättedyrt var det. Tjugo stycken för typ 10 kronor. Diskfria, bara att slänga efter användning. Bästa julporslinet en stundet kan köpa. Och stiligt med lite vitt och rött, riktigt juligt. Matcahr servetterna och sugrören. Besticken valde jag ut de allra finaste av de vi har. Bågra som Adam samlat upp på vägen under åren här. Några som våra Roomies köpte innan vi flyttade in. Rågra som var kvarlängade när dem tog över lägenheten. En salig blandning. Jag älskar att ha olika bestick. Tycker det blir jättefint!
Och så var det klart! Och det var dags för solen att gå ner och första gästen anlände. Vi tände upp ljusen och värmde på maten och tog en aptitretare till det där obligatiska momentet alla svenskar behöver för att det ska bli en riktig jul.
Japp. Kalle Anka. En ganska kul youtube-version. Fast det tog oss lite tid att klicka på play. Det blev mycket prat och pill i köket först. Sambon gjorde ägg, jag hade gratäng och sockerkaka i ugnen och det blev lite "ska bara" innan vi kom igång.
Men till slut kom vi i alla fall för oss att sätta oss ner med en bit och någonting att dricka, och klicka på play. och så såg vi Kalle Anka a la svensk jul, fast alla eventuellt stötande eller våldsamma eller rasistiska bitar var bortklippta. Det var en kul version och det tog en stund innan vi insåg att den var klippt. Nu när jag frösökte hitta den versionen finns den inte kvar. Men det var kul att lyssna på sambons reaktion! Tänk er bred gotländska (när han blir upprörd blir hans gotlänska mycket grövre): "Men naaaaiii! Vad harom gjort mei dein??". Så vi satt mest och skrattade åt hur dåligt det blir om man verkligen klipper ALLT. Ferdinand var bäst. Det var inget kvar. Han introducerades, satte sig på ett bi och sprang in i en mur, sedan satt han på kärran dit, satt där och luktade på en blomma och sedan satt han på kärran hem igen. Jisses, vad vi skrattade. Nu när jag letade efter den versionen är den borta, men den vanliga, riktiga versionen ligger uppe! Så typiskt.
Och så var det dags att börja äta, och vi hade mat till kanske tio personer fastän vi bara var tre! Men som tur var trillade det in en fjärde och hjälpte oss att äta. Så vi satt fyra svenskar i en studentlägenhet i Kalifornien och åt julmat som nästan smakade svensk, drack julmust, vin och kaffe och glögg och apelsinjuice. och lyssnade på julmusik, så klart.
Sambon gav sig på och gjorde någon sorts grönsak, inspirerad av "The Worst cook in America", en serie vi sett lite av (han har sett hela, jag har sett halva). Och det gjorde han med bravur! Och så gjorde han någon egen kräm att ha på äggen. Jättegott. Hela kvällen var fantastisk. Jag trodde inte att en jul på fel sida jorden utan "familjen" kunde vara så perfekt. Men det kunde den.
Gästerna stack runt halv tre på natten och jag och sambon somnade en studn senare, efter att ha ställt in maten som var kvar i kylen. det blir julmat i en vecka, minst. Och jag klagar inte. Jisses, så gott!! Vi glömde som sagt bort julklapparna. Den biten är uppenbarligen inte lika viktig när man blir vuxen, som den var när man var barn...
...men för oss var det ju jul i morgon igen, fast Amerikansk jul!
Vilka underbara bilder :)