När Annie...

Alltså, sambons blommor mår så bra just nu. Trädgården är så himla mysig att sitta i om kvällarna. Med en kopp te och tankarna utlagda i knäet där dem får luft en stund. Jag har burit en fundering i snart ett halvår nu och denna kväll fick den äntligen komma ut på riktigt. Jag fixade scones och firade att jag äntligen kollat upp något som jag funderat över länge. Ofta är tankar i sig inte tunga, men blir dem många behöver man bli av med dem då och då.

I mitt fall var det min fot. För ett halvår sedan såg jag tre bubblor på rad på min fot, och jag har sedan dess funderat på vad det är och vad dem kommer ifrån. eftersom dem inte gjorde ont tänkte jag vänta ut dem. Men dem försvann inte. Och ni vet ju hur det är numera. Man googlar. Och frågar sina kompisar, som allihopa är experter. Jag fick säkert tio olika diagnoser varav en vad att det kanske bodde insekter där inne. Så jag fick panik och lät sambon sticka hål på dem. Det enda som kom ut var gel, typ vätska i samma geléiga konsistens som alkogel. Bubblorna försvann när vi tryckt ut allt gel, men dem kom tillbaka efter några timmar.

 

Så nu äntligen gick jag till läkaren, tog massa prover, och fick veta att det är för att jag har sneda tår, så nerverna hamnar i kläm när jag går och idrottar. Då samlas det vätska och det kan se lite hur som helst ut. Jag blev rekommederad massage och att gå till en fotspecialist för att se om jag kan få inlägg och sjukgymnastik för att få mina tår rakare. Bubblorna kan gå bort med tiden, men dem kan också stanna livet ut. Vi får se. Jag kommer inte att ta tag i det här förrän jag flyttar hem till Sverige igen. Vården här för en sådan sak ingår inte i min försäkring så jag skulle få betala det ut egen ficka. Så jag får ha sneda tår ett tag till. Jag har haft det hela livet, så jag bryr mig inte så mycket. 

Men det roliga i kråksången är alla som inte tror på läkaren. Vänner som säger "Nej min vänninnas mormors kompis pingvin hade något liknande och det var cancer!". Eller "Är du säääker på att det är det där, tänk om det är XXX istället...!". Som när min kompis talade om för mig att jag inte alls har migrän för hans hade läst på intrenet att migrän känns i bakhuvudet. Det verkar som att många hellre tror på Google eller vandringssägner än riktiga läkare. ja, jag vet att jag har migrän. Jag diagnostiserades som fjortonåring och har gått på X-antal kontroller efter det. Den som har migrän tar inte fel på migrän och huvudvärk. Det är lite som att säga att man kan ta fel på en bruten hand och en klämd tumme. Det känns inte likadant även om symtomet på bägge är smärta. Så vad jag egentligen firade med min scones och mitt te var att jag från och med nu kan slå dövörat till kompisarnas utbroderade teorier om vad bubblorna på min fot kommer ifrån. Äntligen lugn och ro och fokus på annat!