När man drömmer vidare

För någon vecka sedan eller två berättade jag ju om att vi/jag går i valptankar. Jag har varit i kontakt med flera uppfödare och hittat ett par-tre intressanta, men dem ska ju ha valpar på gång i rätt tid också. Så den drömmen kommer ju bli verklighet, det är bara en fråga om när. Men nu i veckan vaknade en annan dröm och efter dagens samtal med sambon snurrar det verkligen i huvudet. När jag skulle börja gymnasiet avslutades ett kapitel i mitt liv som innan dess varit ett av de allra viktigaste. Hästintresset. Eftersom att jag flyttade 26 mil och vi hade väldigt skraöt ekonomiskt fanns det inte på kartan att fortsätta med hästarna. Sedan dess har jag då och då hamnat bland hästar igen och svurit på att ta upp intresset. Men antingen är det tiden eller ekonomin som inte funnits. Men kärleken till hästarna finns kvar, längtan efter vinden i ansiktet och musklerna under en, de varma, lugna andetagen och doften av hö. Någon dag, säger jag alltid till mig själv, någon dag ska jag tillbaka till stallet och inte bara till sadeln.
Idag hade jag och sambon en fin diskussion om det där. Han är det allra bästa som hänt mig, min sambo, alltid så stöttande och utmanande. "Klart du ska" säger han och frågar sedan "varför skulle du inte?". Och jag kommer med svepskäl och ursäkter, pratar om tidsbrist, ekonomi, om eventuella problem som skulle kunna uppstå. Och han löser dem i en handvändning. Häst nära där man bor, ta hjälp av hans familj, skära ner på andra utgifter, bli medryttare eller fodervärd istället för ägare... han sveper undan alla mina ursäkter tills bara drömmarna finns kvar. Han säger att han vill lära sig rida så att han kan göra det med mig. Han red en del när han var yngre och hans mamma hade häst, men var aldrig superintresserad av det om jag förstått det rätt. Men nu satt vi och pratade om hur mysigt det vore med två hästar, att rida ut tillsammans, om en framtid med barn och ponnier, om vikten att lära sig ta ansvar och få komma ut i naturen. Det vore verkligen en barndomsdröm, det, att kunna rida ut med sin partner. Det var min högsta dröm på mellan och högstadiet, att hitta en kille som gillade hästar. Det är nog ett tag kvar innan hästar kommer kunna bli en prioritering i mitt liv, men det kommer definitivt bli ett kapitel igen. Om livet vore en saga så är det här det som tafatt brukar beskrivas "och så levde dem lyckliga i alla sina dagar".
Bilder tagna av alla möjliga underbara människor genom åren <3
Har du någon dröm du skulle vilja ta upp som vardagslivet hindrar dig från att förverkliga?