När man summerar veckan

Veckan började med renoveringen tvärstannade. Sambon kom på några saker han behövde göra, och så vips fick jag avbryta tapetseringen. Här kommer mobilbilder från veckan. Sovrummet blev alltså inte klart... 
... men vi invigde det ändå. Så nu har vi sovit där trots att tapeterna inte är uppe på alla väggar. Renoveringen tcärstannade i och med att sambon behövde redigera klart en video, och jag hade mamma på besök samtidigt som jag jobbade och förberedde för mitt första egna bröllopsfotouppdrag i Sverige. Det kändes supertrist att stanna upp, men vi var tvugna. Dygnet har bara ett visst antal timmar. Och det var ändå ganska mysigt att vakna i rummet istället för i gästrummet. Det kändes mer som om vi hade något eget, just det där jag längtat efter att känna. Så även om det inte blev klart, kändes allting himla mycket bättre.
 
Den här veckan har jag...
... gått mitt första varv runt Visby med Hollie.
... ätit sill.
... tillsammans med min sambo designat och skapat vår logga till företaget.
... fotat mitt första egna uppdrag som företagare.
... vaknat i "vårt" sovrum.
 
Den här veckan har jag lärt mig...
... att text uppfattas utifrån individens fördomar och inte utifrån skribentens tankar. Och att de kan vara ett ruskigt glapp mellan perspektiven.
... vad stockrosor är.
... att koppla ihop tak- och vägglampor med kronkontakter och sockerbitar - utan olyckor!
Jag har längtat efter...
... att få hem en kattunge! Syrran spammar mig med bilder och videor på kattungarna hon har hemma just nu. Vi är tokigt kära i den lille på bilden. En korthårig liten hankatt som är barnbarn till min katt. 
Jag har drömt om...
... att ha ett eget boende med min sambo. Det känns rätt onödigt att skriva vid det här laget. Det känns lite som när man som barn satte "ponny" eller "häst" högst upp på önskelistan till tomten.
Jag har önskat...
... att vi tillbringat mer tid ihop med familjen. Efter tio år borta för min sambos del och som en onlinebekant för min del känner vi ju inte varandra så bra som vi skulle vilja. Jag insåg den här veckan att bloggen delvis varit till skada i den bemärkelsen, för den skapar känslan av att känna mig trots att man egentligen inte gör det - en bild av hur och vem jag är, där stora delar saknas och därför bildar en ganska skev bild av människan bakom orden. I bloggen syns drömmarna, tankarna och visionerna med inslag av vardag och äventyr. Men en människa är mycket mer komplex än så.
#1 - - Dan Brickman:

Gandalf/Shogun eller vad ni vill kalla honom är en virvelvind. Vill ni verkligen ha honom??. Han anfaller mina fötter när jag är i köket nämligen. :)

Svar: Hahahaha XD JAG VILL!! <3
Annie Brickman