När man är äckligt possitiv

Så här kände jag mig vid veckans början:
... och så här kände jag mig idag. Tilltygad, sliten men avslappnad! Jag har löst den här terminen och nu finns det ingenting mer jag kan göra för att göra den bättre. Nu blir det som det blir och det är bara att gilla läget! Det där är en egenskap många stör sig på hos mig: om jag inte kan lösa någonting så klarar jag inte av att lägga energi på det. Om det är ett problem för svårt för mig att lösa så försöker jag, pausar och försöker igen tills jag lyckats. Går det inte att lösa så ger jag blanka sjutton i det och fokuserar på någonting annat istället. 

Om jag vore någon annan skulle jag kanske ha kunnat tillbringa resten av terminen med att älta hur det kunde ha blivit, om det Amerikanska systemet fungerat annorlunda eller bättre. Men vad hjälper det mig? Jag mår inte bättre av att gnälla över det eller av att tycka synd om mig själv, och inte löser det bekymret jag hade. Ibland hjälper det att klaga eller gnälla, om man kan göra det till rätt personer. Men oftast är det bara slöseri med tid. Och jag är ibland en sjukligt logisk människa, så jag försöker alltid hitta den logiska lösningen. Vill jag klaga försöker jag klaga till rätt person. Jag är en sådan människa som gärna skriver under namninsamlingar eller mejlar till nyckelpersoner. Jag är en sådan som uttrycker mig starkt både när jag blir glad och när jag blir arg. Jag är en sådan som pratar alldeles för mycket överlag. Men oftast är jag en sådans om bara släpper och går vidare utan agg eller ilska, och som upplevs, låt mig citera, "äckligt possitiv". Jag vet inte om det var menat som en komplimang eller en förolämpning när det sades, men jag tycker om det. Jag är hellre äckligt possitiv än underbart negativ.

Och nu ska jag koka te, njuta av sista dagen på ett halvår utan läxor och ladda inför morgondagen och årets första fotolektion! 
#1 - - Dan Brickman:

Det är alldeles för många som ältar det som varit eller kunde ha blivit. Jag har också en viss förmåga att bara släppa saker jag inte kan göra något åt och har jag personer som jag inte gillar eller som beter sig på ett sätt jag inte trivs med liksom släpper jag dom också :).

Svar: Haha ja, det har jag definitivt fått av dig :-) Du är likadan.
Annie Brickman