När man listar tio saker livet i USA har förändrat:

 
Tio saker min tid i USA förändrat för mig:
 
Jag vågar numera prata med allt och alla. Ingen mer svensk blyghet om vad som är "passande" eller "opassande". En ny vänskap börjar med ett "hej", och några små ord kan leda till stora saker. På samma not tycker jag att det är helt normalt att fråga kassörskan hur hennes dag är. För det gör man ju här, hela tiden, oavsett om man känner personen eller inte.

Jag ber numera om att inte få någon is vad jag än beställer, för i USA får man alltid mer is än dryck, även i dryck som inte ska ha någon is... typ apelsinjuice.

Jag kan inte längre äta ketchup till mina fries, för det ska vara ranch. Helt klart mycket godare. Jag har förresten helt slutat äta ketchup. Vad var det som var så gott med det nu igen? Det är ju bara sött?

Jag är numera patriot och blir rosenrasande när svenskar klankar ner på Sverige. Jag anser att allt för många tar välfärden för given och klagar på den, som alla andra runt i världen bara kan drömma om att ha. 

Hur klarar folk sig i små bilar egentligen? Jag tycker min Ford Explorer är liten... och vägarna i Sverige är ju sjukt kurviga och toksmala med ynka ett eller två körfällt! 

Det finns en marknad för allt, det handlar bara om att marknadsföra rätt. Jo då. Även formar enbart till för att göra skålar av bacon eller ost på sprayburk. Eller en påse att stoppa sin katt i så man kan ha den i handväskan när man är ute och går... den finns en marknad för även de knasigaste produkter, om än inte så stor...

Jag anser inte längre att jag dekorerar särskilt mycket till jul. I USA är allt så mycket större och jämfört dem dem dekorerar jag ju ingenting och tar fram det alldeles för sent och tar bort det på tok för tidigt. Sedan att jag i Sverige kommer att anses extrem... det är måttstocken som är knasig, inte den man mäter.
 
Jag tycker plötsligt om folkdräkter och allmoge, för tiden i ett land utan gammal historia har fått upp mina ögon för den kulturrikedom vi har i Sverige.

Jag har blivit besatt av ljus och färg och det är skolans fel: närmare bestämt färgen på glödlampor och belysning. Jag ser världen i Kelvin och har ett helt annat tänk när det kommer till inköp av ljuskällor, användandet av dem och definitivt i deras placering när jag tänker inredning. Men det har blivit en avgörande faktor i mitt fotograferande, om det ens är värt att klicka av en bild i felfärgat, blandat ljus.

Jag sparar vatten efter att ha bott nära tre år i torka. Det kan vara en fördel när det är dags att flytta till Gotland, som för tillfället också har vattenbrist. Förhoppningsvsi börjar det regna friskt både på Gotland och i Santa Barbara, men jag har fått vanor som kommer sitta djupt kanske till och med resten av livet. Till exempel hur ofta man spolar i toaletten, hur länge man dushcar, hur man diskar och hur man planerar sin vardag.

Jag har en tendens att säga "Sorry" när jag går förbi folk även om jag inte vidrör dem alls. Det tyckte jag var sjukt skumt när jag flyttade hit, att alla bad om ursäkt när de gick förbi varandra i affärerna, men nu gör jag själv likadant utan att ha en aning om varför.

Har du några konstiga vanor?
#1 - - Inger:

Hahaha! Det var första gången jag hört om hur "sorry" används (aldrig varit i USA själv). Snälla du måste ta reda på varför man säger så. Kommer inte kunna sova annars 😂

Svar: Haha ja! :-D Det är liksom en hänsynssak om man passerar någon, så visar man att man ser dem. Så det är liksom som att säga hej fast utan att försöka lära känna någon. En social regel som vi saknar motsvarighet till i Sverige så vitt jag vet och som därför var sjukt underlig för mig som kommer från ett land där man bara ber om ursäkt om man stöter till någon eller gör någonting fel :-) Här är det liksom bara ännu ett sätt att prata med varandra i vardagen.
Annie Brickman

#2 - - Inger:

Aha! Spännande men märkligt 😀

Svar: Eller hur!
Annie Brickman