När man räddat sin lilla hund från vågorna

Hollie lekte glatt i vattnet och jagde pinnarna vi kastat, hon och jag. Tills dess att jag kastade ut där vågorna bröts mot stenarna, bakom mig på bilderna ovan. Jag vet inte om vågorna var läskiga, eller om det var aningen djupt, men rätt som det var stod hunden på en sten och bara tittade på mig där ute. Efter många minuter började hon gnälla, och kom inte hur mycket vi än ropade. Hon gnydde bara ännu högre... så jag invigde beach 2018 med att strippa av jeansen och vada ut i det iskalla vattnet för att bära henne i land... det första hon gjorde var att springa tillbaka ut i vattnet och fortsätta leka i vattenbrynet, medan matte torkade vid elden husse gjort upp. Älskade hundjävel. Jag och sambon fick i alla fall en mysig lunch vid havet... och Hollie fortsatte beach 2018 på egen hand, men betydligt närmare land.
 Soltorka i 13 plusgrader... tack och lov för brasa!