När Annie...

Det allra roligaste med att flytta till huset var nog katternas reaktioner. Min gamla katt, Geisha (bilden högst upp) har flyttat sju gånger eller så och det ska hon aldrig mer behöva göra. Jag lovade henne i bilen på väg ner från Jämtland att hon aldrig mer ska behöva åka färja och det löftet tänker jag hålla. Vi tog dem till huset lite tidigare än planerat eftersom vi saknade dem så, och första timmarna var dem instängda i badrummet till bägges stora ilska. Men så fort dem lugnat sig lite öppnade vi upp och dem fick utforska. Någon vecka senare fick dem gå ut första gången. Maiko hade precis börjat få gå ut innan flytten, och vi var jätteoroliga att han skulle bli överkörd. Ni skymtar grinden där bakom honom? Utanför ligger en 80-väg där folk kör i 90-100km/h. Men hittills har han varit försiktig och är rädd för bilarna. Tack och lov!

 

Dem tog flytten väldigt bra. Geisha är inne och äter varje morgon men i övrigt är hon mest ute. Maiko är social hela dagen, med oss eller med grannarna, sedan är han ute några timmar under natten och kommer sedan in till oss igen. Nu när sambon och Hollie var borta har han sovit hos mig igen, något jag saknat sedan sommaren och värmen kom! Innan dess har han sovit på kökssoffan, hos gästerna eller under vår säng. Fåtöljerna och sambons datorstol på övervåningen är också storfavoriter och där ligger nästan alltid någon av katterna. Nu när det regnat kommer Geisha in igen, klagar högljutt och kräver mjölk som ersättning för att jag inte stänger av regnet åt henne. Hon tycker inte om regn.

 

Jag har sedan länge tappat räkningen på hur många möss dem fångat sedan vi flyttade hit. Men dem tar i alla fall inte in dem utan lämnar dem ute i trädgården. Mestadels har det varit näbbmöss, som dem inte äter utan bara dödar. Dem har jag fått ta med spaden och slänga. Men nu senaste tiden har jag hittat lite musrumpor, så det verkar finnas goda möss omkring huset också. Geisha har bjällra, vilket verkar hålla nere antalet fåglar som faller offer för henne. Maiko har haft sönder två halsband med bjällror och ska få ett nytt igen. Han avskyr bjällran och ger sig inte förrän den är av, oavsett vad som händer med halsbandet. Men jag tycker att det är bra med bjällra, så jag tänker inte heller ge mig. Jag vet inte hur mycket Maiko jagar, om jag ska vara ärlig. Geisha har tagit hem en del möss till honom för att han ska lära sig, men jag vet inte om det fungerat. Han är ju rätt vild, så han borde ha lärt sig. I det avseendet är Geisha en duktig mormor. I övrigt är hon inte den trevligaste släktingen mot honom. Hon passar på att smälla till honom så fort hon får chansen, men det är numera halvhjärtat.