När man säger god morgon!

 
God morgon världen! Jag vaknade ensam idag. Under natten tog sambon Hollie och drog till fastlandet för en veckas jobb. Det känns på något vis som semester. Jag vaknar till ett superstökigt hem och känner en längtan efter att städa. Är det förbannelsen av samboskap? Vi båda två städar mycket bättre när den andra partnern inte är hemma. Men nog om städning! Vad har jag gjort medan det varit tyst? Jag har suttit hemma och redigerat. Och jag har varit ute på medeltidsveckan och filmat/roat mig. Det är ett fantastiskt jobb jag har. Att vara anställd att filma för medeltidsveckan motiverar mig att fanktiskt åka ut dit lite, trots att jag egentligen inte har tid den här veckan. Men om jag ska ha material att klippa i sen, måste jag ut och filma nu!
 
Gårdagen var den bästa än så länge. Först satt jag hemma och arbetade, sedan åkte jag och sambon ut och åt lunch med en Facebookgrupp jag är med i. Sedan filmade jag i några timmar, åkte hem, packade om, laddade över materialet och stack ut igen för att filma mer och för att vara social med samma grupp vid havet. Jag fick grymt bra material och jag ser verkligen fram emot att klippa nu! 
 
Vi hade en helt underbar solnedgång. Det var så fridfullt att sitta där och skratta, äta medhavd picknickkorg och se Hollie charma alla i gruppen. Hon var med förra året också. Då var hon inte många veckor gammal! Nu är hon typ fyra gånger större men fortfarande lika underbar! Mindre bitsk också. 10-veckors valpar tenderar att vilja bitas när man gosar med dem. Ettåringar däremot bits inte.
Idag ska jag först in och filma lite till, sedan ska jag fotografera ett bröllop och sedan hem och fortsätta redigera. Och städa. Medan jag exporterar ska jag ta och tvätta bort tvätt och röja upp här hemma. De behövs! Det märks att det har gått veckor sedan jag och sambon hade ordentligt med tid!