När Annie...

 

Inför förra årets medeltida Jul insåg jag att jag inte hade något varmt att ha på mig. Jag är alltså ingen medeltidsnörd som handsytt tio plagg för en historisk korrekt utstyrsel. Jag är snåljåpen som letar billigt tyg och som inte gillar att planera utan hellre ser något fint och försöker återskapa det oavsett tidsepok och stil. Så inför förr julmarknaden, då det var frost och kallt, köpte jag mig en billig filt på Jysk för 99kr och några meter rött tyg för ungefär samma summa, och så funderade jag på hur man skulle kunna sy en mantel av det. Vad som helst som var varmt, alltså inget historiskt korrekt. Jag är mer fantasy av mig.

 

Men i paniken att hinna klart, sydde jag fel och jag hade inte tid att sprätta upp och göra om. Det var sent på natten och jag var tvungen att ge upp. I somras köpte jag tyg för att sy en riktig mantel, men tiden/orken har inte räckt till och istället insåg jag i torsdags att jag kunde fördigställa min hetsmantel. Så jag plockade fram sprättaren och satt och myste i soffan med Hollie medan vi såg matlagningsprogram, jag och sambon. Han har även tagit alla bilderna i det här inlägget.

 

Att säga att jag är nöjd är en överdrift. Men jag kommer i alla fall vara varm. Det är lite som att vandra omkring i ett mysigt täcke. Och det är ju det som är viktigt! Jag nöjer mig så här för den här gången, så kan jag sy färdigt manteln (och alla andra klänningsidéer jag har) under våren. Kanske något enkelt för bebis att ha till Medeltidsveckan också. Det måste inte altid vara snyggt. Dessutom kommer det ju att vara mörkt mestadels av tiden...