När Annie...

För ett år sedan idag hämtade vi hem den här krabbaten. Vi kivades om vem som skulle få sitta och hålla om henne på vägen hem i bilen. Vi kunde inte låta bli att klappa och pussa på henne trots att hon gnagde glatt på tår och fingrar och näsor, glasögon och skägg - kort och slätt, allt hon kom åt! Gnagigare valp har jag aldrig mött! Det var lite surt att ha någon så söt intill sig, men inte kunna kramas och pussas oavbrutet! Men det kom sen. När valptänderna trillat ut blev hon mycket trevligare att krama. Och nu väcker hon mig varje morgon med att lägga sig på rygg tätt intill mig och vila pannan mot min kind och bli kliad på magen. Sötare lilla troll och underbarare hund har jag aldrig träffat. Så full av kärlek och energi. Jag är så glad över att ha fått dela ett helt fantastiskt första år ihop!