När man hjälpte till

 
I söndags, medan jag var kvar i Jämtland, hjälpte jag till att sätta staket så att släktingarnas kor skulle kunna få en ny hage med mer mat. Senast jag satte staket var jag i yngre tonåren och hjälpte till i stallet, men det var ganska snarlikt. Jag var dock inte till så mycket nytta. Jag var mest barnvakt och höll lite koll på att snörena inte tog slut.
 
 
Och så var jag självklart fotograf. Är det inte lite konstigt att tänka att vi körde en tung traktor över en myr? Så torrt är det. Att det utan problem gick att ta stora traktorn då deras lilla, som vanligtvis gör jobbet, hade fel på växellådan. 
 
 
Det blir inga hjortron i år heller. Vi skymtade tre stycken, typ, och i vanliga fall växer det tusentals just här. Men i år blir det knappt några bär, eller frukt, eller skördar. Sveriges bönder är på väg in i en kris av sällan skådat slag, och mitt hjärta värker för alla hungriga kreatur där ute, och alla oroliga bönder som försöker hitta foderallternativ. Jämfört med det, spelar det ingen roll att det blir ont om hjortron i år.
 
Hungriga kor och kalvar som gladdes åt en ny hage full av mat dagen efter!