När det är fullt upp på jobbet!

 
Den tråkigaste  delen av att vara fotograf är utan tvekan att ladda upp bilderna. Själva fotograferingen är jättekul, att gå igenom bilderna är mindre roligt, sedan blir det kul igen när man redigerar och exporterar... men att ladda upp bilderna, det är sååå tråkigt. Att vänta och vänta och vänta... men så här ser det ut medan hundratals bröllopsbilder laddas upp för brudparet att älska och använda flitigt. Just det här blev ovanligt många bilder tagna på. Roligt för brudparet men tråkigare för min del! Mer att redigera och mer att vänta på medan det laddar upp!
 
Vissa fotografer levererar bara ett visst antal bröllopsbilder, och vill paret ha fler får dem betala för det. Jag tycker personligen att det är ett jäkligt elakt sätt att arbeta på. Först betalar ju paret för att fotografen är där och tar bilderna, så varför ska dem då betala för bilderna fotografen tog där en gång till? För min del handlar inte det här om pengar. Jag älskar att fotografera och jag vill att mina bilder ska användas. Jag brukar ta ca 50 bilder/timmen i snitt under ett bröllop och levererar alla jag anser bra. Alltså, alla som är i fokus och fångat ett ögonblick. Sedan väljer jag ut mina favoritbilder från hela bröllopet och gör dem svartvita. Så mina par får hela bröllopet i färg, och ett hundratal i svartvitt. Vissa bröllop blir det jättemycket bilder, men jag tycker att det är värt det. Vissa bröllop blir det färre. Det går aldrig att säga i förväg hur det kommer att bli. 
 
Så, om ni undrar vart jag håller hus de närmaste dagarna, sitter jag och redigerar, exporterar och laddar upp bilder...
 

När man sitter och redigerar

 
Solen är tillbaka på Gotland och inne i Visby kryllar det av folk. Jag har stängt in mig på kontoret för att slippa dem. Valår gör inte spektaklet mindre direkt. Vissa tycker att Almedalsveckan är jättespännande, men jag tycker mest att det är irriterande. Plakat längs vägarna, bilköer och inga parkeringsplatser när man behöver dem. Hemma tänder sambon starkt luktande insens och ropar hela tiden åt mig att komma och titta på något han arbetar med, så jag har flytt till mitt kontor och håller mig där så mycket jag kan. Jag har två bröllop jag redigerar just nu och det ena ska skickas iväg imorgon, det andra blir först nästa vecka. Det är underbart att sitta och redigera bröllopsbilder. I alla fall nu när kontoret inte är stekhett och när jag lyckats uppdatera datorerna så att dem fungerar felfritt igen. Onsdagar är min favoritdag på kontoret, för det är nästan ingen här och jag har mycket lättare att koncentrera mig! Annars tenderar jag till att bli lite väl social och prata bort en hel del tid... jag är hopplös på att arbeta omkring andra människor. Jag jobbar bäst på kvällarna när alla andra gått hem eller på helgerna när ingen är här. Eller onsdagar, när det bara är ett par personer på kontoret.
 
Jobbar du bäst med människor omkring dig, eller jobbar du bättre ensam?
 

När man invigde bröllopssäsongen också

 
Det har varit väldigt tyst här, och det är främst för att vi inofficiellt flyttat in i huset och inte har internetuppkoppling. Jag har använt upp min mobila surf, så jag är nästan helt avskuren från internetvärlden just nu. Det är tekniska problem på kontoret så jag kan bara åka dit på kontorstimmarna då det finns manuella nycklar. Jag hoppas verkligen att det där löser sig nästa vecka! För nu behöver jag verkligen kontoret. Igår invigde jag bröllopssäsongen med en underbar vigsel i Elinghems Ödekyrka. Det var ca 24 grader och strålande solsken, så lite svårt rent fotografiskt, men vi hade ändå ganska tur med lite moln under själva vigseln. Sedan avslutades det med mingel och fest på Ihre Kvarn.  
 
 
Och vad har hänt annars i veckan då? Jag har pratat om Bröllopsfoto på lokalradion. Det var verkligen en spännande upplevelse! Jag tycker personligen att min svenska är rätt dålig, men en knasig blanddialekt och många svenska ord tycks på något magiskt vis bytas ut mot engelska... sedan är jag lite ökänd för att prata fort, så jag var inte riktigt övertygad om att radioprat var något för mig. Men det gick bra! Jag tänkte hela tiden på att prata lugnt, så när sambon lyssnade kände han inte igen min röst... jag hittar tyvärr inte inspelningen så här nästan en vecka senare, annars hade det varit riktigt roligt att höra själv. Och sambon hävdar bestämt att den gotländska dialekten smög sig in tillsammans med satsmelodin... vem vet, kanske har jag en fin dialekt inom några år? En bra vecka, har det varit, och nu tar jag helg i Karlskoga med sambon. Ha en fin helg! 
 
Det känns bra nu!
 
Scrolla ner mot det förflutna