När man var på husvisning

Den näst sista dagen 2017 gjorde jag och sambon någonting vi aldrig gjort förut. Vi gick på husvisning. Ute på landet, lagom långt från stan, ligger en gammal gård som nu ska säljas. Bilderna på nätet var fina även om utgångspriser var väldigt högt. Men vi bestämde oss i alla fall att kika på det. Vårt största mål 2018 är att köpa hus. Vi längtar efter någonting eget, där vi kan börja vårt liv tillsammans på riktigt. Något beständigt och långvarigt, tillräckligt skamfilat men inte alltför skabbigt, som vi kan ha som bas resten av vårt, förhoppningsvis, långa liv tillsammans. Egentligen skulle jag bara visa sambon vad huspriserna på Gotland låg på, men vi fastnade genast för huset och bestämde oss för att i alla fall titta på det.
Det var ett gammalt hus byggt i sekelskiftet mellan 1700- och 1800talet, med en charmig veranda framtill och lagom mycket byggnader och mark till. Solen sken för första gången på länge när visningen kom, så det lilla huset visade verkligen upp sig från sin bästa sida den där lördagsmorgonen. Båda sambons föräldrar kom dit för att se det och det var riktigt mysigt att knalla omkring och drömma, fundera och prata.  
Huset hade ganska låkt i tak, särskilt i dörrarna, men det var charmigt och ganska orört. Renoveringsbehovet var väldigt stort, med alla de där stora, dyra sakena kvar att åtgärda. Alla badrummen behövdes göras om från grunden, kök, byte av värmesystem och fönster, men kanske störst av allt, takbyte och all el behövs göras om. Men det är verkligen något sådant som det här vi drömmer om. Något charmigt, gotländskt, med lite uthus och hagar och möjligheter för framtiden. 
Det lantliga läget var jättefint och trädgården supermysig. Det var inte svårt att drömma sig bort till hur det skulle kunna bli, någon gång i framtiden. Men som med alla hus måste man skjuta drömmarna åt sidan och titta på vad det faktiskt är. Ett väldigt gammalt hus i stort behov av kostsam kärlek. Inte bara lite kosmetiska förändringar. Men det var himla skönt att drömma. Att gå där tillsammans och prata om framtiden, vad vi vill och vad vi drömmer om. Efter visningen kände vi oss ett steg närmare drömmen om ett eget boende. Nu har vi en bättre bild av vad vi vill ha. 
Hollie tyckte mest att vi tog för lång tid på oss. Hon satt och väntade i bilen medan vi kikade på vad som skulle kunna bli ett framtida hem. Hon fick komma ut och titta när alla andra åkt, men hon var inte särskilt intresserad av annat än att få gosa lite med husse. Så det bar iväg bort från det lilla huset på landet och iväg till kontoret, med våra hjärtan fyllda av drömmar och visioner. En fantastisk avslutning på ett år.  
 Vad vore livet utan drömmar?

När man letade reda på julpyntet

Det har som sagt varit lite svårt att komma i julstämning i år. Jag har fortfarande ingen riktig stämning men det kommer nog ordna sig så fort granen kommer in. vanligtvis så brukar sambon tjata om julgran direkt efter thanskgiving, men i år har även han varit tyst. Så vi har ännu ingen gran hemma. Men jag har i alla fall sorterat julpyntet så att det finns något att hänga i den när den väl kommer. För den kommer in, om än senare än önskat. Det var i alla fall mysigt att gå igenom allt pynt. Lådor man inte öppnat sedan innan flytten till USA. Och de två lådorna från USA... den ena med allt älskat, den andra med det som skulle ges bort som sambon lyckades packa ner och ta med hem till Sverige ändå.  

Den där julstjärnan har jag haft så länge jag kan minnas. Det var alltid min mest älskade julsak. jag älskade hur den glittrade och glänste, detaljerna i den. Ljusstakarna ropade mamma in på auktion åt mig i somras, eftersom hon tog min förra som såg likadan ut, ett loppisfynd. Nu sitter dem i varsitt fönster på ovanvåningen, den ena dock döende på grund av det lilla monstret som huserar där uppe...
Kattungen. Han har vält den så många gånger redan att två av lamporna verkar ha gått sönder. Oavsett hur ofta jag byter glödlampa så dör dem igen inom några timmar. Den fungerade klockrent de första dagarna, men sedan hittade jag den i golvet, helt sned, och sedan dess lyser den inte lika bra. Vi får se omd en överlever den här julen.
 
En annan rolig sak är det här stearinljuset i formen av en tome. Som sambon tydligen inte bara sparat utan också släpat hem till Sverige, Ett halvbränt tomteljus är ju tydligen värt att spara och frakta över halva jordklotet... han är lite rolig, min köre sambo.
Annat älskat är adventsljusstaken som jag fyndade i en outlet. Enkel men vacker och en bra storlek. Kotten släpade sambon också hem från USA. Vi pysslade med dem för några år sedan, målade dem och täckte dem med glitter. Fyra kottar ingick i flyttlasset utöver en halvbränd stearintomte... 
 
Jag hade lite julstjärnor som äntligen fick komma upp ur sina lådor efter att ha legat övergivna i tre år. Glaskulorna till granen får nog vänta ett år till. Det känns lite riskabelt med två unghundar och en kattunge i huset. Kattungen är ju hemma själv om dagarna och kan ställa till det om han får lust, så det känns som om vi utmanar ödet om vi hänger glaskulor i granen i år. Han är full av bus, vårt lilla troll...
... till skillnad från mormor katt, som inte lyft ett ögonbryn åt julpyntet än. Hon knuffade undan en adventsljusstake som stod i vägen för hennes plats i fönstret, men för utom det är hon luttrad och ointresserad av vad matte och husse hänger upp i huset om vintern. Så länge det finns klappar och mjölk så kan huset se ut hur som helst i hennes ögon.
Geisha på sin nya tron. 

När jag listar tio saker som gör mig glad

Internet svämmar över med listor. Jag läste en "surhetslista" för ett tag sedan och tyckte att det nog var den mest värdelösa listan man någonsin kunde göra. Jo, visst är det lite intressant att se hur olika man tycker och tänker om olika saker, men generellt, varför lägga fokus på någonting som gör en sur? Så jag tänkte pigga upp mig själv här i höstmörkret med en solskenslista, en lista på tio saker som gör mig glad. Och till den tänkte jag servera tio bilder jag blir glad över att minnas.
Zion National Park / Sealion by HWY1
 
1. Chailatte! Finns det någon godare höstdryck?! Vintrig och god när den serveras varm, och lagom julig.
2. Rumpvärmare i bilen. Vardagslyx! Den kan jag ha igång året om, efter en riktigt hård dag, men den gör sig allra bäst på vintern och hösten, när man kommer in efter att ha andats iskall luft och insett att man tagit på sig aningen för tunna kläder.
 
Church in Carmel / Annie Brickman shooting weddings!
3. När någon annan gör kaffe åt en på morgonen. Så fint och så underbart att det inte är klokt. Sambon är en pärla på att skämma bort mig lagom ofta med denna lilla vardagsromantiska handling. Mina föräldrar är också riktigt duktiga på det här när man är hos dem, eller har dem på besök! Att få kaffe serverat gör mig superglad.
4. Att titta på kattungen som lyckas göra det mest trivala föremålet till världens roligaste leksak. Vem behöver TV när man har en kattunge i huset? Har man ingen kattunge hemma finns det fullt med underbara videos på nätet som man kan fnittra åt i timmar!
Road in Zion National park / A California Pier
5. Internet. Att kunna ringa, se eller skriva med människor på andra sidan jorden på datorn gratis, när man vill. Man behöver aldrig känna sig ensam eller känna att vännerna är långt borta så länge man har internet!
6. Fika. Särskillt i höstkylan. Man kan inte fika för många gånger! Att bara få sitta ner en liten stund, dricka något varmt, knapra på någonting och helst småprata med någon... det är verkligen någonting av det bästa jag vet!
Winery in Cali / Zion National Park
7. När man inser att man tar tillvara på dagen. När man verkligen njuter av att se höstens vackra färger eller gnistrandet av frosten på grässtråna. De här årstiderna. Jag har verkligen saknat dem. Jag njuter i fulla drag av hösten och den allt mer närvarande vintern. Hala vägar? Stressa inte utan ta det lugnt och försiktigt, så är det inga problem. Kall? Ta på dig mer kläder, så är det ingen fara. Hösten är min favoritårstid och alla andra årstider kommer tvåa med sina olikheter. Det har verkligen inte ändrats sedan åren i varma Kalifornien, tvärtom!
8. Att ha djur. Vad jag har saknat det! Nej, det var inte alltid så kul när Hollie var liten och väckte en mitt i natten så man fick rusa ut i regnet och låta henne kissa klockan tre på morgonen, men nu när hon är stor och sover hela natten, kan hålla sig timmar i sträck och har tappat de där hemska valptänderna är vardagen full av gyllene stunder av skratt, lek och mys. Kattungen ger mig fortfarande rivsår, men numera sover även han oftast om nätterna, vilket även tillåter mig att få sova hela nätter... men även mitt i det tuffaste är alla plågor glömda när dem kryper upp i knäet hos en. Djur alltså. Så underbara.
Sambon på äventyr med mig i Jämtland / Räven som bodde på rastplatsen i höstas.
9. Att hjälpa folk. Det är så otroligt roligt att bara vara snäll. Folk blir så förvånade och glada. Det är kul. På deltidsjobbet i butiken kan jag då och då plocka ihop kundens saker i påsen direkt, erbjuda mig att bära ut till bilen eller bara önska någon en härlig dag för att få se dem le. Om jag är i en butik jag inte jobbar i hjälper jag gärna till där också. Kan fronta en hylla fint när jag ändå tar vad jag ska ha, eller plocka bort kartonger som är i vägen. Jag gillar att hålla upp dörrar för folk eller erbjuda mig att gå iväg med deras kundvagn när jag ändå ska åt det hållet, vad det än nu må vara, småsaker. Att se någon le är belöning nog och det får mig att må bra, att veta att jag just gjorde deras dag en aning bättre. 
10. Att ha en sambo. Sambon. Att ha någon man delar sitt liv med är verkligen det mest magiska man kan uppleva. Pojkvänner är säkert okej det också, men jag har aldrig varit bra på det här att träffas, hitta på saker och dejta. Det är mycket lättare för mig att bo med någon. Vi delar på det trålkiga och gör det roligt ihop. Vi stöttar varandra och umgås mycket mer än vad vi annars skulle ha hunnit med mellan våra olika intressen. Att bara ha någon där, även om man inte gör samma sak, är så otroligt mysigt. 
 
Vad gör dig glad?
Scrolla ner mot det förflutna