När Saga blivit 14 månader
Älskade lilla goding. Min vackra lilla Saga. Du är min stora lilla tjej. Nu är du fjorton månader men du känns så mycket äldre än så. Du pratar så mycket, även om ingen förstår vad du säger. Det är främst "ta-ta" (tack tack), "hej hej" och "mamma!" som ropas, en även "papa/dada", "nej", "titta" och "dä" (där). Jag har inte hört dig försöka säga ditt eget namn eller "ag" på länge. Men du förstår det mesta av det som sägs. Antingen lyder du eller så flinar du och gör tvärtemot.
I veckan började du nicka och säga "aa" eller "mm" eller rent av "Ja!" när vi frågar om du vill ha vatten. Du skakar också på huvudet och säger "nä". Sedan skrattar du lyckligt åt våra förvånade och glada miner. Du älskar att svara på frågorna, men kan bli lite blyg när vi frågar.
Det är mycket bus i din lilla kropp just nu. Du vet precis vad du inte får göra, och gör det med ett stort leende. Det är uppmärksamheten du vill ha, så du gör tokigheter eller slår storasyster för att vara säker på att få det. Vi försöker att förebygga genom att låta dig vara i centrum. Jag har infört "Livia-tid" och "Saga-tid", när jag sitter och leker med var och en av er på tu man hand. Du älskar att bygga duplo när vi leker, eller att lägga saker i varandra. Det är superroligt! Du har lärt dig att klappa händerna och gör det ofta. Du har lärt dig sänka huvudet och titta på oss genom ögonfransarna. Det ser så gulligt och charmigt ut att jag inte kan låta bli att le.
Din senaste upptäckte hobby är böcker. Du kan ta en och krypa upp och lägga dig med en i sängen eller på en filt och kudde på golvet. Du gillar att bädda ner dig själv i filtar och blir jättearg om någon har en filt som du vill ha. Jag undrar om du vill ha en snuttefilt, men än så länge duger alla filtar. När du är trött tuggar du på dem eller på min morgonrock. Ibland på mig. Det gör ont, för du har i alla fall 16 tänder nu, om jag räknat rätt. Vi har gett dig en filt som vi hoppas kan bli en snuttefilt, så att jag slipper vara din tuggleksak.
Du är väldigt självständig. Vi får inte vagga dig till sömns, eller hålla om dig när du ska sova. Ibland kryper du upp på min arm eller axel, men du blir förbannad om jag försöker röra vid dig. Det ska vara på dina villkor. Bäst sover du i din spjälsäng, resesängen vi har med oss till stugan. Du är helt olik storasyrran, som vill hålla handen och bli kramad. Jag försöker att natta er ihop, och då ligger jag mellan er. Annars slår du Livia för att få henne att leka med dig istället för att sova. Du ligger och nynnar eller hummar för dig själv innan du somnar, vilket Livia inte gillar. "Schh Saga" säger hon.
När du väl somnat sover du 99% hela natten. Det är väldigt ovanligt att du vaknar. Du vaknade häromnatten när jag bakade. Det är typiskt dig. Du älskar verkligen mat! Man kan inte smygäta när du är i närheten! Du tvingar mig att äta mindre sötsaker, för jag vill ju minimera skiten du får i dig. Du kommer äta din beskärda mängd tids nog.
Du äter inte lika mycket som du gjorde för några månader sedan, men du är helt tokig i allt och vill smaka allt. Men du blir mer och mer kräsen, vänder bort huvudet, ratar mat du smakat. Mackorna får inte lägre ha pålägg och röda saker i maten plockas bestämt bort. Mango i flingorna gick absolut inte, till Livias glädje, för hon fick allt du plockade ur din skål. Innan åt du enorma mängder av allt, Saga. Du börjar bli en kräsen liten krabat och du vet verkligen vad du vill!
Du är mammas lilla tjej just nu. Pappa duger inte alls, du gråter bara när han försöker att ta dig. Det är inte så kul för min del, men väldigt mysigt också. Bebisen som innan inte velat gosa sitter nu gärna i min famn och myser. Fast bara när det passar dig, så klart. Det tackar jag förskolan för! Det känns som om du nu inte tar mig för given, utan vill vara med mig när du har chansen. Du älskar förskolan och har jätteroligt där. Syrrans bästis går på din avdelning, så du får vara mer och mer med de "stora" tjejerna även när vi ses på fritiden.
Älskade lilla Saga. Tiden går för fort!