När Annie...

Det här. Det här är en av mina allra största drömmar. Jag har nypt mig i armen flera gånger, men jag vaknar inte. Vi är här. På Gotland. Vi bor i världens vackraste hus, och även om det inte är vårt att göra vad vi vill med, har vi mer frihet än vad jag kunde drömma om för bara ett halvårsedan. För ett halvår sedan bodde jag i ett gulnande rum där jag kände mig konstant klaustrofobiskt instängd. Idag bor jag bara steg ifrån den mest lummiga, drömska trädgård man kan tänka sig. Här gror drömmar. Här växer livsglädje.

Jag hittade ett ruskigt billigt caféset på Rusta för ett par tre veckor sedan. Jag är inte helt säker på hur bra lacken kommer att klara vädret, men det går ju att måla om i värsta fall, om det börjar rosta. Rustas möbler är ju billiga eftersom dem innehåller stål, och stål rostar om det blir utsatt för fukt. Så man får hålla ett öga på det, men det är det helt klart värt. Cafésettet kostade 99kr, och är min absoluta favoritplats redan nu, fastän jag bara kunnat sitta i det en enda gång eftersom det regnat till och från de senaste dagarna. Jag kan bara tänka mig hur mysigt det kommer att bli att sitta där till våren, när syrenerna slår ut. För det är ett syrenträd, det där. Med underbara lila blommor som blommade när vi flyttade hem.

 

Jag längtar tills att sitta där med en kopp kaffe och andas in trädgårdens dofter. Jag längtar efter att ha tid att rensa ogräs och påta i trädgården, röja undan det överväxta och plantera framtidens blommor. Jag drömmer om att med min sambo få bo här resten av livet. Plantera blommor och träd som näste generation får njuta av såsom jag får njuta av forna generationens syrenträd. En trädgård är alltid som vackrast långt efter att den är planterad. Den här trädgården är så otroligt stor och så full av möjligheter, för den som har tid och pengar. Jag hoppas att vi någon dag får tillräckligt av dem varorna för att få köpa loss den här oasen och förverkliga de idéer som fötts den här sommaren när vi vandrat längs med gräset med en valp skuttandes mellan fötterna. Drömmar. Vi är på väg mot våra med myrsteg. Och det känns som om vi lever i himlen på jorden tills vi kommer dit.