När Saga är 8 månader

 
Älskade, lilla Saga. Idag blev du åtta månader. jag kan inte förstå hur du kan vara så liten, för du känns så stor. Du går längs möblerna utan problem, släpper taget och balanserar några sekunder innan du graciöst sätter dig på rumpan. Ibland sätter du dig med en rejäl duns och då kan vi skratta och säga att det var tur att du fortfarande har stötdämpning i och med blöjan. Annars hänger du med nu, du är en liten tjej och det är lätt att glömma att du bara är en liten bebis. Jag har lagt bort nästan allt i 68 och du rockar i 74 nu, min lilla klump. 
 
 
Allt stoppas i munnen. Du älskar mat och har fyra tänder, men fler är på väg. Du älskar att äta själv och pillar, plockar, matar hundarna och dig själv. Livia älskar också att mata dig och vet mycket väl att du bara kan äta små bitar, så hon delar försiktigt maten innan hon ger dig den. Men när det kommer till leksaker, då trycker hon in vad som helst i din mun, så då får man ha koll. Du älskar hennes uppmärksamhet och ställer dig gärna vid hennes stol och tigger mat, som en liten hund, om hon sitter där och du är på golvet.
 
 
Du är så otroligt enkel, det är helt ofattbart. Du är nästan alltid glad. Livia säger alltid "Saga lat" eller "Saga happy". Lat kan betyda glad eller klar, beroende på. Livia är inte så duktig på att uttala orden än, men hon pladdrar otroligt mycket. Du Saga säger ännu inget än da-da-da, men du lyssnar till ditt namn och du vet vad "nej" betyder. Generellt förstår du mycket. Ofta ställer du dig i barnstolen när du blir matad, men säger man åt dig att sätta dig ner igen så förstår du och gör det. Ofta med ett stort leende. Du kommer när man ropar på dig. Du är lydigare än båda våra hundar just nu.
 
 
Du tycker att "tittut" är jättekul att leka. Följa efter Livia är det roligaste av allt. Hon vrålar "kommer Saga!" och springer, klättrar eller allmänt flyr. Du skrattar och kryper efter så fort du kan. Man kan tydligen leka jage med en 8 månader bebis. Det går hur bra som helst.
 
 
Du försöker lära dig att gå. Du släpper gärna en hand och går med bara den andra som stöd när vi håller dina händer. Du balanserar gärna och står själv. Du går med fotpallen i vardagsrummet eller din barnvagn som rullator. Du är så ofta glad att man blir förvånad när du är ledsen. Det är du bara när du slår dig eller är riktigt hungrig. När du är trött gnäller du i protest.
 
 
Du somnar själv i din säng eller vagn bara du har en flaska. Sedan sover du hela natten i spjälsängen och vaknar nöjd och glad redo att leka med någonting. Vi har slutat amma och du sover som bäst när du sover själv, precis som din syster gjorde. Ni sover i samma rum och Livia vill helst att du är där när vi nattar henne. Livia älskar dig och ropar på dig när du inte är med henne. "Saga osså sova!" kommenderar hon om jag lämnar dig hos din pappa medan jag nattar henne.
 
 
Du kan bli ledsen när du tappar bort Livia. Då brukar hon ge dig en leksak och säga till mig "Annie Saga lessen!" eller "Saga sad. Inte sad Saga, Saga happy!". Ni två alltså. Redan bästa vänner och redan så fina ihop. Det vågade jag aldrig drömma om. Vi är så lyckliga och bortskämda som har er, mina fina tjejer. Du Saga är verkligen en liten Saga. Tack för att du är minstingen i vår lilla familj!
 
 
Dina kinder, alltså! <3 
 
Scrolla ner mot det förflutna