När man letade reda på julpyntet

Det har som sagt varit lite svårt att komma i julstämning i år. Jag har fortfarande ingen riktig stämning men det kommer nog ordna sig så fort granen kommer in. vanligtvis så brukar sambon tjata om julgran direkt efter thanskgiving, men i år har även han varit tyst. Så vi har ännu ingen gran hemma. Men jag har i alla fall sorterat julpyntet så att det finns något att hänga i den när den väl kommer. För den kommer in, om än senare än önskat. Det var i alla fall mysigt att gå igenom allt pynt. Lådor man inte öppnat sedan innan flytten till USA. Och de två lådorna från USA... den ena med allt älskat, den andra med det som skulle ges bort som sambon lyckades packa ner och ta med hem till Sverige ändå.  

Den där julstjärnan har jag haft så länge jag kan minnas. Det var alltid min mest älskade julsak. jag älskade hur den glittrade och glänste, detaljerna i den. Ljusstakarna ropade mamma in på auktion åt mig i somras, eftersom hon tog min förra som såg likadan ut, ett loppisfynd. Nu sitter dem i varsitt fönster på ovanvåningen, den ena dock döende på grund av det lilla monstret som huserar där uppe...
Kattungen. Han har vält den så många gånger redan att två av lamporna verkar ha gått sönder. Oavsett hur ofta jag byter glödlampa så dör dem igen inom några timmar. Den fungerade klockrent de första dagarna, men sedan hittade jag den i golvet, helt sned, och sedan dess lyser den inte lika bra. Vi får se omd en överlever den här julen.
 
En annan rolig sak är det här stearinljuset i formen av en tome. Som sambon tydligen inte bara sparat utan också släpat hem till Sverige, Ett halvbränt tomteljus är ju tydligen värt att spara och frakta över halva jordklotet... han är lite rolig, min köre sambo.
Annat älskat är adventsljusstaken som jag fyndade i en outlet. Enkel men vacker och en bra storlek. Kotten släpade sambon också hem från USA. Vi pysslade med dem för några år sedan, målade dem och täckte dem med glitter. Fyra kottar ingick i flyttlasset utöver en halvbränd stearintomte... 
 
Jag hade lite julstjärnor som äntligen fick komma upp ur sina lådor efter att ha legat övergivna i tre år. Glaskulorna till granen får nog vänta ett år till. Det känns lite riskabelt med två unghundar och en kattunge i huset. Kattungen är ju hemma själv om dagarna och kan ställa till det om han får lust, så det känns som om vi utmanar ödet om vi hänger glaskulor i granen i år. Han är full av bus, vårt lilla troll...
... till skillnad från mormor katt, som inte lyft ett ögonbryn åt julpyntet än. Hon knuffade undan en adventsljusstake som stod i vägen för hennes plats i fönstret, men för utom det är hon luttrad och ointresserad av vad matte och husse hänger upp i huset om vintern. Så länge det finns klappar och mjölk så kan huset se ut hur som helst i hennes ögon.
Geisha på sin nya tron. 

När man skickat julklapparna

Det bästa med julen är att få ge presenter! Jag skickade iväg lite paket nu i veckan, så att dem ska komma fram före jul. Bland annat gjorde jag i ordning små boxar med fina minneskort till de par jag fotat i år. USB-minnen  fulla med bilder stora nog för webben. En härlig sak att spara, en extra back up och någonting dem kan skicka runt bland familjemedlemmarna under julhelgen. Särskilt nu i juletider: var säkra på att spara era filer på fler ställen än en hårddisk. Efter en brand kan man ersätta möbler, men familjebilder går aldrig att ersätta. Så spara dem på många platser, många ställen, på hårddiskar och på moln. Man kan aldrrig förvara sina bilder på för många platser!

När man lever igen!

Vad förvånad jag vart. Jag trodde att det här blogginlägget lades ut igår? Vårt internet måste ha dött i samband med att jag tryckte på publicera. Så tråkigt. Men det är gansak typiskt för hur den senaste tiden har varit - full av små oväntade problem och strul. Mitt internet på kontoret har inte fungerat och hyresvärden svarade inte på mejlet om varför, så det gick någon dryg vecka innan jag fick svar på varför jag inte hade internet. Då visade det sig att jag tydligen ska ha en egen router, något jag förväntades veta. Men säger man "internet ingår", antar jag ju att en router också ingick... det är ju lite som att säga "hyrbil ingår, men däck måste du stå för själv". Nu är det i alla fall utrett. Sedan fick jag problem med inloggningen till mitt Adobe-konto med Photoshop och Lightroom, vilket gjorde att mina program slutade fungera och då kunde jag inte öppna mina filer från kameran. Lagom till att det kom igång igen, dog min minneskortläsare. Man kan inte annat än att skratta åt eländet.

Nu när allt kommit igång igen, firade jag det genom att fotografera lök. Mörka, höstmysiga bilder. Lite så som mitt hjärta känts senade tiden. Mörkt och höstigt. Jag har ännu inte vandart från höst- till julstämning. Julstämningen saknas helt i år. Kanske beror det på att jag inte kommer att fira jul med min familj i år heller. Alla familjemedlemmar ska vara på olika platser, vilket jag tycker är så himla synd. Förhoppningsvis är det här sista året det blir på det viset. Jag saknar verkligen jul med familjen. I år känns det som om vi leker jul, låtsas att det närmar sig den högtid jag egentligen älskar så mycket. Det känns inte på riktigt än. Om det beror på vädret, brist på familjemedlemmar eller något annat vet jag inte. Men det är ju ännu ett tag kvar. Julstämningen kommer nog. Hur gör ni för att komma i julstämning?
Scrolla ner mot det förflutna