När man bloggar från telefonen

publicerat i Flytten till CA, California, Personligt;


Vi flyttar idag. Från Isla Vista till Santa Barbara.

Så jag sitter just nu på golvet mitt i kaoset. Killarna flyttar ut och fixar och jag, jag är mest i vägen. Jag har ju inte annat än mina tre väskor. 

Jag har bott första veckan i en ungkarlslya. Mycket kärlek, men inte mycket annat. Jo, mycket nerdragna persienner, kackerlackor och skratt. Fast vi har ju knappt varit hemma heller. Så jag ska inte klaga.
Men nu är det ängligen dags för det riktiga stället! Ljust och centralt med stooor balkong. Rena drömmen.

Ni ska få se så mycket! 

Dessa bilder är tagna med min iphone men de får duga tills i helgen. Jisses vad mycket jag har att visa då! Tre dagars filminspelning och vatten och palmer. Livet här är helt underbart. Eller, det kommer bli det imorgon, när vi flyttat klart! Nu ska jag hjälpa till och hömma det här stället - och föra krig mot heltäckningsmattor och kackerlackor.

När man är nervös

publicerat i Flytten till CA, Lekkamraterna, Personligt, California;
Nu är det dags att åka in till Santa Barbara för att spela in en film. Eller, jag ska fotografera Behind the scenes-bilder - det ska bli spännande! Om en vecka ungefär är det dags att flytta in i lägenheten också. Vi kommer att bo väldigt nära där den här bilden togs. Det är så vackert här - så sjukt vackert! Men nu, filminspelning. Och jag är grymt nervös.

När Annie landat i Amerika

publicerat i Flytten till CA;

Nu sitter jag i en studentlägenhet i isla Vista, California. Jag har underbara dagar här, men tyvärr inte en lika underbar dator. Den hänger sig ideligen och den krånglar med mig. Jag ska köpa en ny nästa vecka. Tills dess lär jag inte vara aktiv alls på bloggen. Det är så mycket att ta in! Äntligen är jag här. Människorna är helt underbara och vädret fantastiskt. 
 
Men nu, nu ska jag på teater. En av mina vänner här ska spela. Så det ska bli en trevlig kväll! Och i helgen ska jag fotografera behind the scenes på en filminspelning. Det ska bli roligt! Så vi hörs efter helgen. Ta hand om Sverige åt mig!

När man är framme

publicerat i Flytten till CA;
Nu sitter jag i en säng och ska sova - för det är natt här. Strax efter midnatt, men jag kom fram tilll slut! Först var planet en tjugo minuter försenat, sen blev det problem med min biljett. Men sedan löste dem det problemet och jag var redo att åka - men det var inte planet. En timme sena blev vi ungefär. Men det var en bra flygning. Topputrustat plan, inga luftgropar - 10,5 timme av uttråkning. För det var så bra väder att det gick fortfare än vad det var beräknat.
 
Men nu - nu ska jag sova!

När man säger Adjö & Vi ses snart!

publicerat i Flytten till CA, Fotografi - Svartvitt, Personligt;
Om några minuter lyfter det. Mitt flygplan. Och jag har sagt hej då. Jag har kramat så många människor. Sagt hej då till så många människor. Det gör jag för er skull. För ärligt talat? Jag kommer ju tillbaka. Förr eller senare. Jag ska bara ut på några äventyr först! Jag ska bara ut och fånga världen med kameran, lista ut hur det här med fotografi egentligen fungerar och öva min svengliska i mängder! Och kanske bestiga ett och annat berg på vägen.
Japp. men först ska jag flyga. Hej på en stund. På återseende. Något sådant. Vi ses snart.
Hej då, Sverige!
 

När det är färdigpackat

publicerat i Flytten till CA, Personligt, Äventyr;
Nu har jag packat klart. Nu står dem redo, de tre. Väskorna. Fyllda med allt jag tänker mig att jag behöver ha när jag åker. Vad innehåller dem? Kläder, några par skor. Några jackor, massa kameraprylar. Dem står här fulla och väntar. Idag åker vi mot farmor. Imorgon åker vi till Arlanda. Och jag flyger mot California. Som jag har väntat... äntligen är det dags!
Nu börjar äventyret, nu börjar min ettåriga resa mot att lära mig grunderna inom fotografi. Så att jag kanske kan ta mig ett steg närmare drömmen jag närt nu ett tag: Att bli fotograf.
Innehållet i väskorna
det säger sitt om vem jag är och vad jag ska göra
men ingenting om hur det faktiskt kommer att bli!

Nu börjar det...

När man minns när minnen skapas

publicerat i Flytten till CA, Fotografi - Gatufoto, Fotografi - Stadsmotiv, Göteborg, Personligt, Vårbilder;
"Why did you come back, then?"
"- that's home. That's where I belong. You don't have one. A home. So I will help you get it back, if I can."
 
Sista dagen hemma. Så overkligt! Imorgon vaknar jag bara för att kliva in med ala väskor i bilen, sedan åker vi upp mot farmor och därefter, på onsdag, vidare mot Arlanda. Idag är sista dagen hemma. Jag har klämt in extremt mycket, så jag känner mig lite stressad. Men jag vill ha det så. Jag vill hinna allt det där jag planerat för idag.
Nu bär det av in till Göteborg. Min hemstad, där jag vuxit upp och spenderat det mesta av mitt liv. För sju år sedan lämnade jag den, för tre år sedan återvände jag. Den här gången blir resan större. Om jag är nervös? Nej, inte alls. Faktiskt. Jag är extremt förväntansfull. Jag har gjort allt jag kunnat för att känna mig förberedd inför resedagen. Och nu sitter jag här och känner bara lycka. Över de fantastiska människor jag ska träffa idag, som gjort de senaste tre åren i Göteborg så underbara. Och över människan på andra sidan havet som hjälpt mig att få ut så mycket som möjligt av året som ligger framför mig. Bättre stöd och hjälp och tips finns inte att få, vare sig här eller där.
Home.
 
The moments we'd share
The people we'd met
That we'd come to love and respect
That's life as life should be
I will keep you all
in my heart
forever.
 

När man haft en kväll hemma

publicerat i Flytten till CA, Lekkamraterna, Personligt;
Åh, dessa vanliga dagar. Kvällar med familjen när man inte hittar på någonting alls. Eller ja, det finns alltid tusentals små projekt. Om bara ett par dagar flyttar jag till USA. Kommer jag att sakna dessa kvällar? Kvällar när jag håller mamma sällskap medan hon målar om ytterdörren... kvällar när värmen lagt sig lite och vi går en långrunda i skogen med hundarna. Bara tar en kopp kaffe och pratar om allt eller inget och blundar mot den milda kvällssolen.
Jo, lite kommer jag nog att sakna det där. Det är underbart att kunna vara tyst med någon. Att känna att man inte behöver prata. Men samtidigt, att om man väl behöver göra det, kan man det. Händiga, fina mamma, vad jag älskar dig!
Och nu är det morgon och jag vaknade med en spinnande katt i famnen.
Och inte ett moln på himlen. Bara blått i den mest ljuva nyans.
Bättre start på årets sista arbetsdag går inte att få!

När man besökt Liseberg

publicerat i Göteborg, Lekkamraterna, Personligt;
'Cause I love to feel the love but I can't stand the rejection... jag sitter här och nynnar och hinner inte göra klart inlägget! Haha, tidsoptimist, javisst! Det är så mycket smågrejor jag pillar med nu. Så många småsaker som ska göras att jag kommer på mig själv med att tappa bort mig själv helt och inte få något gjort istället. Jag kan gå upp och ner för trappan här hemma fyra gånger innan jag minns vad det var jag skulle hämta!
Så vart det nu. jag skulle blogga. Men istället har jag suttit och försökt memorerat Passengers låt Wrong direction. Så ja... det får bli mer bilder ikväll istället! Bilder från Lisebergsbesöket med mor och syster.
Och jag hade kameran i händerna och tog en massa bilder. Men dem får ni se ikväll...!