När man handlar ekologiskt

Här kommer ett inlägg som jag funderat på i många månader. Det är antagligen lika jobbigt att läsa som det var för mig att skriva det, men jag tror att det är viktigt att våga prata om det obehagliga hur jobbigt det än är. Det här inlägget handlar om kost och om märkning. Jag beslutade tillslut att skriva klart det efter att ha mött en annan kund igår när jag shoppade.
 
Jag tog upp ett knippe tomater, gick två steg, vände och lade tillbaka tomaterna igen. "Är det något fel på dem?" frågade en äldre man roat på bredaste gotländska. Jag skrattade och övervägde att inte svara, men spg honom sedan i ögonen och svarade med lätt röst: "Nja, det beror på hur man ser det. Dem är inte ekologiska". Den äldre mannen tittade på mig uppifrån och ner och log sådär som bara vuxna kan göra mot små barn. "Tror du verkligen på det?" frågade han. Jag såg honom i ögonen och tog diskussionen. "Det gör jag". Vi pratade i kanske fem minuter, möttes igen vid kassan och han kikade ner i min korg med road min. "Är allt ekologiskt?" frågade han. jag skrattade och pekade ner på varorna "Inte vattenkastanjerna, det säljer dem inte ekologiskt, och inte brödet, men det andra, ja. Du då?". Vi stod och pratade om kost och hälsa i kanske tjugo minuter innan vi skilldes åt. När jag kom hem tog jag ett djupt andetag och började skriva. Det kändes som ett tecken.
 
 
Jag vill börja med att säga att jag inte är sponsrad på något sätt. Ingen organisation och inget företag ligger bakom det här inlägget, utan det uppstod efter att jag tröttnat på att höra folks fördomar och kommentarer om ekologisk mat, handel och märkning. Jag bor för tillfället på en ekologisk, kravmärkt gård. Jag är inte helt insatt i den här gården, men jag är medveten om vilken djungel av regler och krav, uppföljningar och kontroller som ligger till grund för att en enda produkt ska få den stämpeln. Det är inget man köper sig till, inget man fejkar. Krav-märket är ett steg i kampen mot en bättre och hälsosammare miljö för människor, djur och natur.
 
Det är så lätt att gå där i affären och läsa ord som "ägg från frigående höns" på en förpackning, vid sidan av en bild på en gullig bondgård, och tycka att det är ett bra val av ägg man köper. Men 99,9% av bilderna som syns på förpackningar är så kallad "stock photo", alltså fina bilder som jag och mina medfotografer tagit, laddat upp på en hemsida som sedan säljer bilderna och rättigheterna att använda dem till privatpersoner och företag. En bild på en förpackning behöver inte ens vara tagen i samma land som produkten tillverkas i. "Frigående" innebär bara att fåglarna inte sitter i en bur varenda dag under hela sin livstid. Det innebär på intet sätt att fågeln är fri. Vill du köpa ägg från fåglar som haft det bra ska du köpa kravmärkta ägg från frigående hönst utomhus/med tillgång till utevistelse, fick jag lära mig för några år sedan när ett stort kycklingmärke var i blåsväder över sin fågelhantering. På samma sätt är "svensktillverkat" inte någonting annat än att den största delen av produkten är tillverkad inom Sveriges riksgräns. Det säger egentligen väldigt lite om produkten i fråga, men det låter bra. Det finns däremot två ord som du ska, och då menar jag verkligen ska, titta efter, för din egen skull om inte annat. Orden är Kravmärkt och Ekologiskt
 
 
Först av allt: Ekologisk mat är bättre för miljön än någon annan mat du hittar på marknaden. Ekologisk mat är märkt ekologiskt på förpackningen, så det är lätt att veta om en produkt är ekologisk eller inte. Står det ingenting om det, är den inte det. Den kan vara svensktillverkad, lokalt producerad mm utan att vara ekologisk. Ekologisk innebär att produkten är tillverkad med ansvar för miljön. Det innebär att det är hårda krav på besprutning och gödning, som just nu håller på att förstöra våra hav och vattendrag, döda djurliv så väl som förstöra drickvattnet. Gifter som används för insektsbesprutning dödar inte enbart skadedjur, utan även våra bin. Våra bin är just nu hotade, och om vi inte gör någonting nu, helst igår, så är hela vårt ekosystem hotat. Många biarter är redan utrotade helt och det blir bara värre och värre. Inom ekologiskt jordbruk är sådana bekämpningsmedel förbjudna. Ekoloisk mat är inte nyttigare om du mäter näringsvärdet, men den är mycket mindre skadlig för vår miljö än vad all annan mat är. Den är giftfri, så den är inte skadlig för dig. All annan mat du äter innehåller gifter som dödar oskyldigt liv och påverkar vår miljö, samt som på sikt framkallar sjukdomar och hos dig och andra. Många sjukdomar kommer aldrig drabba dig, men dem drabbar dina barn och barnbarn. Håll utkiv efter krav-märket om du vill handla riktigt bra mat. All ekologisk mat är inte kravmärkt, men all kravmärkt mat är ekologisk
 
Krav-märkt mat är mat där produktionen är hårt kontrollerad att upplylla deras krav på en bra djurhållning, bra djurfoder och hårt reglerade bekämpnings- och gödningsmedel. En produkt som är kravmärkt garanterar dig inte bara att djuret haft det bra, det garanterar också att om det varit sjukt och fått t ex antibiotika, har det varit en ordentligt karantäntid sedan dess så att du och dina barn inte får i dig antibiotika eller andra läkemedel genom din kost. Du vet antagligen inte, eller så blundar du för, att en stor mängd av det kött som säljs i affärerna idag kommer från olika köttfabriker. I Sverige är denna sorts djurhållning i stort sett förbjuden, men utomlands finns inte samma lagstiftning. Köper du köttprodukter som är från USA, är det med största sannolikhet från en fabrik där djuren har behandlats mycket illa och injicerats med höga halter av antiobiotika, hormoner och andra läkemedel. Djurrättsorganisationer kämpar mot dessa fabriker och vegetarianer använder dem för att avskräcka folk att sluta äta kött. Djur i dessa fabriker är stressade och blir lätt sjuka, smittor sprids lätt och djuren har dålig hälsa. Detta gör att dem matas med läkemedel och hormoner för att växa bättre och överleva. Utländskt kött innehåller tyvärr höga halter antibiotika beroende på vilket land köttet importerats ifrån, och det riskerar bland annat att göra dig och din familj resistent. Det innebär att om ni bjur sjuka, kan ni inte bli botade då ni utsatt er för bodetmedlet under en längre period så att din kropp har vant sig vid det. Tänk på et nästa gång du ser fläskfilé från Ungern för 49kr/kg, eller Belgisk köttfärs för 39kr förpackningen.
 
"Frigående höns innomhus" kan t ex se ut såhär i verkligheten:
 
 
Jag gick på högstadiet när jag hade en lärare som pratade mycket om klimatförändringarna. Hon fick mig bland annat att bry mig om att sortera, att tänka på innehållet i olika varor och på vad min mat innehöll. Jag fick lära mig att ekologisk mat var dyrare att framställa, eftersom delar av skördarna blir förstörda av skadedjur och liknande, som man inte kan bekämpa utan gifter. Skördarna blir dessutom mindre utan GMO (genmanipulerad DNA tillsatt för att göra t ex djur köttigare eller t ex tomater större och tåligare) och utan konstgödsel. Vid den här tiden hade jag dock väldigt dålig ekonomi, men jag såg till alltid handla ekologisk mjölk. Några år sedan trodde jag att jag träffade kärleken, och han fick mig att sluta handla ekologiskt. Han sa att jag blivit hjärntvättad, att det var meningslöst och att det produktmärkningarna bara var fejk ändå. Jag slutade handla ekologisk mjölk och blundade.
 
När relationen var över började jag så smått att handla mer och mer ekologiskt igen, men min lokala affär var väldigt dåligt sorterad, och vår närmaste Maxi, i Kungälv, tog överpriser för sina ekologiska allternativ. Jag förstod heller inte riktigt. Att tro att man kunde göra något för miljön, det kändes pretentiöst. Kompisar skrattade och påpekade ofta lite hånfullt att det ändå inte spelade någon roll i det stora hela. Jantelagen stod i vägen. Man fick inte tro att man kunde göra skillnad. Skulle någon göra någonting för miljöns skull, så vilade det ansvaret på politikerna, inte på mig. På andra, större länder, inte på Sverige. Det var alltid någon annans fel, någon annans ansvar. Nu vet jag att det är människans sätt att blunda och må bra trots att man tar dåliga beslut.
 
 
 
Sommaren 2014 flyttade jag till USA och fick en kulinarisk chock. Maten i USA är värdelös. Då menar jag inte maten du hittar på en finare restaurang, utan färskvarorna och snabbmaten. Att köpa mjölk var svårt. Det fanns hur många olika sorter som helst, med hormoner och tillsatta vitaminer, billigt och i stora dunkar. Från fabriker. Vi köpte ekologisk mjölk och betalade nästan 60kr för en förpackning, men då var det ungefär tre liter mjölk man fick. Vi var omgivna av produkter med namn som "You can't believe it's not butter!" (oljebaserat smör) och spraycheese (ost på sprayburk). Maten var sjukt dyr, och sällan bra. Vi började läsa på förpackningarna och valde bort produkter med en massa onödiga tillsatser. Vi blev medvetna om vad vi egentligen åt. Efter två och ett halvt år i USA fick jag akut B12 brist och var tvungen att ta sprutor för att komma upp i normala värden igen. Vi började under åren där köpa mer och mer ekologiskt och det var länge någonting vi bara gjorde utan att tala om det.
I våras, fortfarande kvar i USA, såg jag och sambon en dokumentär om mat. Sedan dess har mat varit ett stort samtalsämne hos oss. Vi bestämde oss i våras att enbart köpa ekologisk mat. De första veckorna var svåra, för många av våra favortprodukter var inte ekologiska, så också de första veckorna i Sverige. Det var så mycket matvaror som vi saknat, som vi ville prova igen. Men efter det har det gått bättre och bättre. Numera går jag i affären och tänker knappt på det. Det enda jag är dålig på är godis. Det finns godis jag köper, trots att det inte är ekologiskt. Sambon däremot är jätteduktig. Hans godis är kravodlade nötter eller torkad ingefära. han försöker göra eget godis. Jag bakar ofta och hade godisförbud hela november. Så vi jobbar på det här med ekologiskt godis, eftersom utbudet är förbaskat dåligt i varenda affär.
 
Jag skulle tro att ungefär 90% av all mat jag köper är ekologisk. Jag skulle tro att sambon ligger på 97-98%. Jag är svagare, lite för kär i vissa vanor och rätter som jag hittills inte hittat ekologiska allternativ för. Men även jag köper mindre och mindre oekologisk mat. Jag efterlyser till exempel ekologiska vattenkastanjer och bambuskott. Och fryst sparris. Jag förstår att färsk sparris inte kan vara ekologisk året om, men fryst? I framtiden hoppas jag på möjligheten att odla egen sparris...
 
Vi är lyckligt lottade. När vi flyttade till Sverige flyttade vi till en kravmärkt gård som odlar tomater, gurka och potatis, men som också producerar andra produkter av t ex raps. Att bo på gården gjorde att vi fick tillgång till ekologiska grönsaker och potatis i mängder, men det innebar också att vi fick en hel del rådjurskött. Min sambos styvmor fick mycket produkter av jägaren som jagar på gårdens marker, och av henne fick vi en hel del rådjursfärs och liknande. Mer närodlat än så kan det inte bli... men flytten hit innebar också att den av de enklaste butikerna att ta sig till är ICA MAXI i Visby, som stolt slår sig på bröstet över sitt ekologiska sortiment. Här på Gotland är ekologisk och närodlad mat någonting man konkurerar med, något handlarna insett att folket vill ha. ICA-handlarna säter själva sina priser. Dem tar självklart hänsyn till den lokala marknaden, till sina inköpspriser/marginaler och till kundernas vanor, så det är inte helt oväntat att det ekologiska sortimentet inte alls skiljer så mycket i pris som det gjorde i MAXI Kungälv, där jag handlade förr i tiden. Dem märker också ut de ekologiska varorna väl, så att det är lätt att gå genom butiken och handla ekologiskt.
 
Det är jag som sköter de mesta av våra matvaruköp. Sambon är borta från ön på deltid, och även när han är hemma så tycker han inte om att handla. Matvaruaffärer är väl den typ av butik han uppskattar mest, men allt för oftast är det jag som handlar. Jag har en självskanner, så jag tycker att det är enkelt och smidigt. Jag har en påse från bilen, ibland en vagn och sedan strosar jag runt i allt från en kvart till en timme, tar god tid på mig och väljer ut vad vi behöver. Innan jul tog jag upp telefonen och fotograferade mina val för att kunna göra det här inlägget till er, dela mina tankar och val. De flesta reflekterar nog inte över att varenda matvara man köper är ett aktivt val. Mycket är på rutin, på vana. Vi har det senaste året ifrågasatt våra vanor till det yttersta och gjort en hel del förändringar.
 
Vi bestämde oss innan jul att försöka äta så lite mjölkprodukter och kött som möjligt. Vi satte en gräns på att äta kött två dagar i veckan, och laga vegetariskt de andra dagarna. Det gjorde vi både för hälsans och plånbokens skull. Jag har läst och sett rapporter och sett dokumentärer om att diagnoser som diabetes, cancer och hjärtinfarkter har bekräftats mycket vanligare bland människor med en diet bestående av stora mängder av dessa produkter. Sedan är kravmärkt kött mycket dyrare än utländskt kött (som vi inte beblandar vi oss inte med. Jag vill inte sponsra den sorts köttindustri som sådant kött kommer ifrån). Vi köper endast svenskt kött, nästan enbart kravmärkt men i några fall enbart ekologiskt. Vi har bara fuskat med det en enda gång sedan hemflytten, och det var på nyår. Då tror jag att köttet enbart var svenskt. Oavsett, så tror vi båda två att en människa inte är skapt att äta stora mängder mejeri- och köttprodukter. Vi tror att människan som art är en samlare, som åt vad den fick tag på, och då borde grunden vara växtbaserad med kött, fisk och ägg som tillskott då och då. Mejeriprodukter är ju egentligen helt onaturlig för oss, då det kräver kontroll av en annan djurart för att få tag på den, så det borde rimligtvis inte heller vara normal kost för en människa. Däremot älskar sambon ost och jag kan inte vara utan mjölk i kaffet och ett enstaka glas då och då, så vi har skurit ner på det utan att sluta helt. 
 
Så en sammanfattning om varför vi handlar ekologiskt? Sedan vi började ta kontroll över vår diet och handla ekologiskt, har mina värden gått upp till normala. Jag har inga låga eller dåliga värden längre. Både jag och sambon är i fin form trots att ingen av oss tränar. Det kan vara en slump. Men kosten kan också vara en faktor i det hela. Oavsett så är det ekologiska inte så mycket för vår skull som för vår miljö. Att betala för att någon förstör den enda världen vi har, förgiftar naturen vi lever i och dödar djurarterna i den, känns orimligt, om jag istället kan betala några kronor extra per matvara och undvika det. Jag är inte längre så fattig att jag kan använda min ekonomi som ursäkt. Dessutom bor jag på ett sådant sätt och har en så pass bra affär i min närhet att jag inte längre kan skylla på ekonomin. Jag förstår att alla inte har möjlighet eller råd att välja allt eller merparten ekologiskt, men jag tror att det är bättre att i alla fall köpa det man kan ekolokiskt än inget alls.
 
Vi fuskar på resturanger och caféer, då vet man sällan vad det är i maten man beställer.
 
Rent praktiskt, då. När jag går i affären, vad tittar jag efter? Hur tänker jag?
Jag lärde mig i våras att det inte finns en enda vara i en butik som jag behöver. Men det finns tusentals varor jag vill ha. Den insikten gjorde det enklare att välja och välja bort. Tänk på det nästa gång du handlar. Du behöver inte kaffe. Du vill ha kaffe, alltså lägger du pengar på det. Om om du då väljer att lägga pengar på kaffe, varför lägger du då inte pengarna på bra kaffe? Den här tankegången har hindrat mig att köpa onödiga produkter som jag egentligen inte behöver. Men det finns vissa saker som jag ibland inte kan låta bli att köpa, som vattenkastanjer häromdagen. Eller hönökaka ett par gånger i månaden (Men jag äter sällan bröd, helst bakar jag eget).
 
Nästa insikt var att man inte behöver köpa allting färdigt. Att istället fundera på vad man betalar för och vad något kostar. En färdig potatisallad kanske kostar en liten summa pengar, men du betalar egentligen mer för att slippa göra en potatissallad själv. Det är kanske omöjligt att köpa en ekologisk potatissallad i butiken. Behöver du då potatissalladen? Jag och sambon kom fram till att om det inte går att köpa den ekologisk, så kan man alltid göra den själv av ekologiska produkter, om man verkligen vill ha den. Det knyter an till föregående insikt, behöver jag det här? Om det inte finns ekologiskt, behöver jag verkligen ha just det här? Kan jag byta ut det mot någonting annat? Hittills är det bara godis jag inte lyckats hitta ekologiska allternativ till, eller lyckats göra själv. 
 
Någonting vi insåg innan jul var hur mycket vanor bestämmer vad vi köper. Vad vi lärt in sedan barnsben. Hur mycket kött vi äter, till exempel. Man lär sig kostcirklen i skolan men det tar inte lång tid innan man också glömt den. Kött har huvudrollen när vi planerar en måltid. Under min uppväxt fanns oftast bara lite gurka och tomatklyftor som sallad. Våra tallrikar påminde inte alls om tallriksmodellen. En del av det berodde på att jag och min syster var kräsna, men till största delen berodde det snarare på brist på kunskap och roliga recept hos våra föräldrar. Vi lagar så många recept på rutin, för att dem är välbekanta och trygga. Vi måste våga ifrågasätta det och testa maträtter vi inte är vana vid. Insikt nummer tre är alltså att vi måste våga utmana våra vanor och våra förråd av recept.
 
Insikt nummer 4, är att det inte måste kosta mycket pengar att handla ekologiskt, men att det ofta gör det och det gäller att vara medveten om vad man betalar för. När man handlar mat ska man hålla ett öga på "jämförpriset", det vill säga priset under det stora priset på en hyllkantsettikett i butik. Läs varför här. För mig är dock inte det särskilt avgörande. När jag t ex köper ost, så vet jag att vi har den här osten en längre tid. Det är ingen produkt jag köper i stora mängder, så jämförpriset är inte så intressant. Ekologsk ost finns inte heller särskilt många varianter av, så det är ingen direkt mening att jämföra en ekologisk ost mot en annan. Där går jag på smaken. Vi köper ostsorten vi gillar, inte den som är billigast per kilo. Men när jag var fattig, då var jämförpriset det jag stirrade mig blind på. Som det är nu håller jag bara ett öga på det för att se hur stort överpris affären tar. Oftast är det ekologiska allternativet dyrare i jämförpris, men som jag sa innan, beror det delvis på mindre skördar och mer svinn, delvis på vilka marginaler affären vill ta på produkten. Många handlare vet att kunder som jag tänker ta det ekologiska allternativet oavsett pris, så då lägger dem en extra hög marginal där för att tjäna mer pengar.
 
Ost är som sagt svårast att köpa. Det finns få allternativ, och där är prisskillnaden mest märkbar mellan ekologisk ost och de billigaste allternativen. Men det är också där det är viktigt att köpa ekologiskt! Utländska ostar innehåller både antibiotika och hormoner. Olika länder har olika lagstiftning och gränsvärden på vad som är tillåtet, så jag litar enbart på svensk ost. Den vet jag har bra gränsvärden. Det finns mycket billig ost, men du får vad du betalar för. Mängder av gift för pengarna!
 
Andra produkter är helt tvärtom. Där är ekologiskt till och med billigare än andra produkter! Apelsinjuice drack jag som vatten i USA, då vi hade hemskt dåligt dricksvatten. Men det är nästan bara sockrat vatten med appelsinsmak, och nu var det månader sedan jags enast drack ett glas juice. I USA var juice billigare än mjölk, och det har en nyttig aura trots att det inte är nyttigt. Vill du verkligen ha juice från Florida, om du tänker efter lite? Jag bodde i Kalifornien i tre år, så jag vet hur goda amerikanska apelsiner är, men deras regler om besprutning är inte alls så hårda som i EU, dessutom besprutas frukt som ska skickas över hela världen ännu mer än frukt som bara ska över några få landsgränser eller delstater. Jag köper ekologiska apelsiner från Spanien alla gånger före amerikanska apelsiner. Frukt är svårt. Sverige är mörkt och kallt, så vi importerar stora mängder frukt. Allt som importeras måste besprutas på ett eller annat vis. Ekologisk frukt ruttnar mycket snabbare då den inte är besprutad. Istället försöker man plocka den just när den mognat, så den mognar på vägen, och förvara den svalt, så den ska hålla längre. Vi köper alldeles för lite frukt, mest äpplen, päron och jordgubbar. Det var bäst i somras, när vi kunde plocka ur vår egen trädgård. Mer ekologiskt och närodlat finns inte. 
Mjölk var det första jag någonsin köpte ekologiskt. Det var enkelt och prisskillnaden mellan ekomjölk och vanlig mjölk har aldrig varit större än två kronor oavsett var jag handlat mjölk. Två kronor har jag alltid tagit mig råd att lägga ut, oavsett hur fattig jag varit. Jag har hört mycket negativt om hur lite Arla betalar sina bönder, så jag brukar undvika dem till förmån för lokala mejerier. Men sedan dem kom med sin nya förpackning har jag nästan enbart köpt Arlas ekologiska mjölk. Den ska tydligen vara bättre för miljön än andra förpackningar och jag gillar att den är ofärgad. Med bakgrund inom förpackningsdesign har jag ett hum om hur mycket färgämnen som används för att få vita, fina förpackningar. Jag har mjölk i kaffet, och ibland dricker jag ett glas beroende på maträtt, men jag har skurit ner ordentligt sedan innan jul. Jag gör av med ungefär ett mjölkpaket i veckan, aningen mindre. Då är det inte dyrt i längden att köpa ekologiskt.
 
 
Något jag och sambon köpte mycket i höstas var filmjölk. Det är inte heller dyrt jämfört med andra filer. Men nu när jag undviker mejeriprodukter så har vi inte alltid filmjölk hemma. Te däremot! Det har vi i mängder. Där sätts inte priset efter eko- eller inte eko, utan efter märke. Där man man hitta riktigt billiga, ekologiska teer. Vi dricker mycket te här hemma, så vi har många sorter. Vi dricker mestadels löste. 
 
 
Något annat jag tidigt köpte ekologiskt var kaffe. Jag brukade passa på när Coop och ICA hade erbjudanden, och bunkra upp. Jag dricker ungefär en kopp kaffe om dagen, sambon dricker inte kaffe alls, så det går inte åt så mycket. Kaffe behöver inte alls vara dyrt för att vara ekologiskt. Jag är ingen finsmakare, men jag vet att olika bönor har olika smaker och olika vatten gör vissa sorter godare än andra. Jag fick en perkulatorbryggare i present av farmor i somras, så sedan dess använder jag inte kaffefilter. I USA hade jag en filterlös kaffebryggare, så inte heller där brydde jag mig om kaffefilter. Det är nog den mest onödiga produkten i världen, ett sådant miljöslöseri utan dess like. Där borde varje kaffebryggstillverkare skicka med eller sälja till ett flergångsfilter. 
 
 
Något jag gillar extra mycket med kaffetillverkare är ändå att dem ofta slår ihop sin produkt med olika jippon. Som i höstas sålde ICA ett Rosa Bandetkaffe. Det köpte jag så länge dem hade det, och det var jättegott. Det gör kaffet ännu godare, att inte enbart stötta en bra, hållbar miljö, utan också cancerfonden. Kaffe finns i hur många olika smaker, varianter och sorter som helst. Nu senast köpte jag 3 för 79, och det gällde även ekologiska kaffesorter. Det är bra med självskanner, man kan klura ut vilka produkter som ingår i de erbjudanden affärerna har.
 
 
En annan vara som jag helst köper lokalt är honung. Det brukar finnas lokal honom tillverkat av olika biodlare och det brukar jag föredra framför honung i butik, som jag gissar har transporterats en del innan dem nådde hyllan. Men när jag köper honung är det enbart ekologisk som gäller. Förpackningarna är oftast mindre, men så har vi bara honung i te, så det går inte åt så mycket hemma heller. En burk varannan månad. 
 
 
Vill man spara pengar ska man inte köpa färdig pasta. Pasta består av vatten, salt, lite ägg och mjöl. Det är enkelt att göra själv, om man har tiden. Min sambo tycker om att göra egen pasta, men jag brukar köpa färdig. Återigen, det där beror på vad man prioriterar. Tid är pengar. Ofta köper vi dålig, ohälsosam mat, för att vi prioriterar tid. Färdig pasta är mycket dyrare än ingredienserna för egen pasta, men det är skönt att slippa baka den. 
 
Jag vill uppmuntra dig att ställa dig själv frågorna:
Behöver du verkligen det här?
Äter du det här för att det är hälsosamt, eller för att du är van vid att äta det?
Har du verkligen inte råd att lägga dit någon krona extra och välja det ekologiska allternativet för i alla fall ett par av produkterna i varukorgen?
 
Att handla ekologisk mat är inte någonting man gör för att vara cool, hipster eller någon hjälte. Jag handlar ekologisk för att jag inte vill vara den där egoistiska idioten som förstörde planeten för mina barnbarn, den där idioten som skyllde på okunskap eller dålig ekonomi och blundade medan mänskligheten förgjorde sig själv. Ingen kan göra allt, men jag har gjort så gott jag kan på så många sätt jag kunnat.
 
Och jag skrev det här inlägget eftersom jag är trött på att bli häcklad och retad av andra svenskar, som mannen igår, förblindande av jantelagen och okunniga om vad matproduktionen gör med vår värld. Som gömmer sig bakom tankar som "ekologisk märkning är antagligen fejk" istället för att ta reda på vad det är. Andra får gärna välja att ta dåliga beslut varje dag och tro att det inte spelar någon roll. Andra får gärna skylla på att dem inte vet, när det snarare handlar om att dem inte vill veta, för då skulle dem känna sig tvugna att agera. Jag skattar mig lycklig att bo nära en bra matvarubutik och ha folk omkring mig som gör det möjligt att äta närodlat och ekologiskt i den största möjliga mån möjligt.

När man inspireras av IKEA

 
Jag sitter här med foten i vila och funderar på nästa projekt. Jag drömmer om hus, besöker hemnet nonstop men inget nytt läggs in mellan mina besök, sisådär varannan timme. Vi har fortfarande lite drömmar om huset vi var på visning på i slutet av December, men det ligger ute för ett alldeles för högt pris jämfört med vad som behövs göras där. I väntan på hus kan man göra små projekt. Göra om någon byrå eller ett bord. Jag funderar på att byta ut våra sängbord i sovrummet, som är aningen för låga nu när vi har ny säng. Vi ska även bygga en sänggavel framgent, och det ser jag fram emot! Jag funderar dessutom på att måla om byrån vi har i sovrummet... Vit är tråkigt, men det skulle bli fint. Vi skulle kunna dekormåla den till att likna mahogny, så den matchar med skrivbordet och pigtittaren vi har där inne. Eller svart, så att den smälter ihop med TVn, men då blir det nog lite väl mörkt. På tal om det, så får jag nog visa er sovrummet i morgon... det är ju i stort sett klart det också, nu när sängen är på plats. Även om det kliar i mina fingrar att ta tag i något annat litet projekt nu istället. Jag är inte skapt att sitta still och vila...
 

När man tänker kring ämnet grannar

 
Jag sitter i sängen hemma och försöker ta det lugnt. Jag ska inte gå så mycket idag, enligt läkaren, men min valp håller inte riktigt med mig. Hon kommer med varenda leksak i huset och ger den till mig, i hopp om att jag ska resa på mig och följa med henne ner på undervåningen eller ut. Men ute blåser det ovädersvindar, så inte ens hon vill gå ut när jag väl öppnar dörren. Så vi ligger på sängen. Jag med datorn i knäet, hon med en leksak i munnen och gnäller, ömsom gnyr, av uttråkning. Jag gillar inte heller att vara stilla, men jag måste ju. Igår opererade jag bort en senknuta på foten och jag ska undvika att gå på den i alla fall idag. Jag har några stygn (15-18 stycken, kirurgen mindes inte riktigt) som behöver läka innan jag skuttar för mycket.
 
Det är lite lustigt, det här med vad man tänker på när man ska in på operation. Jag tog av mig mina strumpor och fick syn på mina tånaglar väl inne i omklädningsrummet. Jag insåg att dem behövde klippas. Så oroade jag mig för att någon skulle tycka att mina tånaglar var för långa. Skrattade åt mig själv. Jag hade en stor senknuta/ganglion, på fotleden, och jag tänkte på att någon skulle stirra på mina tånaglar? Så fånigt. I övrigt var det en riktigt fantastisk upplevelse. Personalen på Visby Lasarett var underbara, och själva operationen var rolig. Rolig. Det är ett ord som få skulle använda om en operation, men jag opererades av fyra kvinnor och då jag bara var lokalbedövad skrattade och pratade vi oss igenom operationen. Jag kände ju ingenting, så det var inte ens obehagligt. Det obehagligaste var att sätta bedövningen inför operationen... av fyra sprutor så träffade två rakt i nerverna. Men när det var över var det inte alls så farligt. Efter det var det som om jag inte ens hade någon fot, vilket gjorde det väldigt obehagligt att försöka gå på den. Men nu ligger jag hemma, med känsel i foten igen, och önskar att valpen kunde gå och lägga sig så att jag slapp dåligt samvete för att jag inte leker med henne.
 
Tankarna som går i huvudet just nu snurrar kring tacksamhet. Jag är så tacksam över att vi bor som vi gör. Utan grannar. Jag kan hoppa ut med hunden på kryckor och rasta henne på tomten utan att någon klagar. Jag behöver inget koppel. Jag kan kasta boll med henne i köket på nedervåningen nu när jag måste ta det lugnt. Ingen granne under som klagar på dunsar. Annat var det förr. Jag läste på Facebook om vad jag klagade på den här dagen för några år sedan:
 
 
Grannar som väsnades eller klagade på oväsen. Jag minns den gamla damen 2011, som satte arga lappar i trappuppgången om allt och ingenting, som klagade på ljud från vår lägenhet som hon omöjligt kunde höra tre våningar under oss, som trodde att vi enbart rastade vår hund framför hennes fönster när det i själva verket var hennes egen son som rastade sin hund där... hon vars alla lappar var skrivna med en gammaldags handstil, som hon aldrig signerade i tron att hon då var annonym. Jag var så glad när vi flyttade därifrån. Grannen under oss sa att han inte hörde oväsen från oss, så jag förstår fortfarande inte hur tanten på första våningen kunde höra oss när vi bodde högst upp.
 
Året efter hade vi en annan klagande granne under oss. Hon klagade på att vi "flyttade möbler tidigt på morgonen varje vardag". Det hon hörde var när min dåvarande sambo öppnade byrån för att ta ut sina kläder innan han gcik till jobbet. Hon gnällde ofta på oss, och jag brukade sitta och lyssna på den lilla treåringen på våningen ovanför oss och tänka att hon borde varit glad över att ha oss rakt över sig och inte den barnfamiljen. Så nu sitter jag här i lugn och ro och tänker på vår nuvarande rumskamrat, sambons styvbror, som aldrig klagat på någonting vi gör, och som vi inte kan klaga på över huvud taget då han varken syns eller hörs. och jag tänker att livet är bättre än på mycket länge, trots rastlös valp och nyopererad fot. Kanske lägger sig valpen snart och somnar intill mig, som hon och katten gjorde igår:
 
 
Mitt liv just nu <3
Har ni något minne av någon särskild granne?
Scrolla ner mot det förflutna