När man varit på husvisning igen

Jag älskar att gå på husvisningar. Idag var jag och sambons mamma och kikade på ett hus som låg bra till, men som invändigt var något av en färgexplotion. Min sambos svärmor mejlade mig om det och kallade det "hemskaste på länge", vilket jag absolut höll med om. Men informationen om det verkade lovande, så jag beslöt mig för att titta i alla fall. När man köper hus ska man ju inte haka upp sig på tapeter eller färg. Det spelar ingen roll ifall sovrummet är limegrönt, fasaden algfärgad eller om gården svämmar över med skräp... sådant går att ändra. Just det här huset tror jag är en oslipad diamant. Det var fullt av roliga vinklar och vråer, men delar såg ut som ett fall för arga snickaren. Det var mycket halvfärdigt, och en del saker var helt klart fuskbyggen... typ, köket. Mäklarens fotograf har verkligen gjort ett bra jobb att få det att se fint och bra ut på bilderna. Jag ska skicka dit sambon att titta på det också, när han kommer tillbaka.
Stort, rymligt dubbelgarage och originaldetaljer inne i huset.
 
Det fanns några fina fördelar med huset. Tomten var stor, läget lagom lantligt och det fanns gott om biytor. Det var högt i tak inne i huset och om man bara bygger klart altanen, kommer den bli en underbar plats för grillkvällar och morgonkaffe. Det fanns en lägenhet över garaget som vore toppen för långväga gäster. Men sedan var trädgården väldigt våt och igenvuxen, en hel del småhus på tomten var fallfärdiga och nästan hela tomten varbelamrad med en massa skrot... huset hade genomgått flera påbörjade projekt som inte slutförts. Men det var inte värre än att jag skulle kunna tänka mig att ta tag i det. För rätt pris. Det här är absolut inget jag skulle ge mig in i en budgivning för. Och jag tror att det kommer att bli budgivning. Utgångsprist är bra, och flera verkade intresserade.
Det är i alla fall kul att gå och kika! Antagligen blir det husköp för oss senare i år. Det är i alla fall målet!

När man är på benen igen

 
Jag ska strax till deltidsjobbet men först sitter jag i köket och tar en kopp te med djuren. Jag kan inte låta bli att skratta lite, först åt katten som promt ska ligga på tidningen innan jag lyckas övertyga honom att mitt knä är minst lika mysigt. Sedan åt tidningen i fråga. En karaff med gul botten. Tydligen vill man betala nästan 500kr för att ha en karaff som ser ut som om man inte diskat den ordentligt. Och denna anses vara häftig nog att plats i en inredningstidning? Ibland undrar man om designern över huvud taget tänker. I det här fallet känns det som flera personer inte tänk efter särskilt noga. En sak är i alla fall säker... till det här hemmet kommer det inte in karaffer som ser ut att ha intorkad whisky i botten. Vi kan torka våra egna whiskygula fläckar om vi nu skulle tycka det vore vackert... gratis. 
 
Nej, nu ska jag ta ut hunden en sväng innan det är dags att åka. Ha en fin vecka på er! Jag ser fram emot den här veckan. Sambon kommer hem om några dagar, och jag har fått tillbaka energin! Det blir husvisning senare i veckan och ute skiner solen. Livet kan inte bli mycket bättre än det är just nu.

När man (över)lever influensan

Der är så T-R-Å-K-I-G-T att vara sjuk! Seriöst? Den första dagen tänkte jag att det skulle bli ganska mysigt att äta en massa glass och dricka mängder med te. Jag åkte till Maxi efter jobbet i måndags, när jag insåg att jag höll på att bli rejält sjuk, och köpte två liter glass och lite roliga téer. Sedan kände jag mig redo att sitta instängd på gården med Netflix och djuren. Men sedan dog Netflix efetrsom sambon glömt betala räkningen, och det blev himla tråkigt. Jag är en sådan människa med massor av energi, så att sitta still kommer inte naturligt för mig. Varje dag har jag gjort någonting, hur litet det än är, egentligen. En dag letade jag igenom källaren efter Harry Potter-böckerna, en dag bakade jag scones och en dag tog jag fram agilitytunneln och försökte träna Hollie lite. Idag funderar jag på att baka cheesecake, får då har jag någonting gott att se fram emot imorgon. Och varje dag har jag och Hollie ägnat oss åt korta promenader runt gården och lek inomhus med hennes leksaker. Varv efter varv efter varv...
Det har varit underbart väder. Jag har önskat så att jag varit piggare, så att jag kunde njutit mer av det. Hollie har önskat samma sak. Hon har inte alls velat gå in. Det har varit fantastiskt fint, lagom kallt och lagom mycket snö. Jag ser fram emot nästa vecka, mot en husvisning och mot att få städa lite här hemma. Och framförallt mot att orka ta långa, härliga promenader med Hollie. Kanske åka till hundklubben och träna lite. Och efter kontoret! Jisses vad jag saknar kontoret! Det är intressant att inse vad mycket de små sakerna i tillvaron betyder. Saker som att kunna andas med näsan, att inte ha huvudvärk, att ha en nöjd hund, kunna träffa folk och att ha matlust igen. Jag är så tacksam över att sambon lämnat matlådor till mig. Jag har inte behövt laga mat på hela veckan. Men jag ser fram emot att laga mat, inte för att man måste, utan för att man vill och ser fram emot vissa maträtter. Det har inte funnits här hemma på hela veckan! 
Vad ser ni fram emot nästa vecka?
Scrolla ner mot det förflutna