När man drömmer

Vårt hus gör sig egentligen allra bäst på vintern. Med sina bjälkar och sin eldstad får man en så härligt, ombonad känsla hos oss. På sommaren kan det däremot kännas lite mörkt och instängt, kyligt, för sommarvärmen hittar inte riktigt in genom våra små fönster efter att först ha kämpat sig igenom alla lövverk runt huset. Men det innebär också att kylan inte riktigt förmår ta sig in på vintern heller. Kuddarna, filtarna och alla tända ljus håller den lite på avstånd. Eldstaden är husets mittpunkt på vintern. Här sitter vi om kvällarna och pratar, tittar på TV eller dricker en kopp varmt.
De senaste kvällarna har jag suttit här och drömt mig närmare sommaren och framtiden. jag har haft "Escape to the country" på TV:n, en katt och en valp i knäet och en liten dotter på bröstet medan mumlet från Adams röst strilar ner genom samma golvspringor som för värmen upp till Livias rum. Nattningarna med henne går så bra nu och han tar dem nästan alltid, så att jag får en stund av lugn och ro att drömma och återhämta. Just nu drömmer vi mycket om renoveringar och livet efter pandemin. Hur vi skulle vilja bygga ut. Med inspiration från Visby ringmur och olika stugor runt om på Engelska landsbygden har vi ritat om våra ritningar både en och två gånger. Egentligen vore det enklare att bara hitta ett nytt hus. Men vilka är vi att prata om enkelhet? Sedan när har vi någonsin gjort det enkelt för oss själva? 
Valp, katt och bebis i en och samma soffa. Jag reste mig för att lägga mer ved i elden och plötsligt var min plats upptagen. Akira har lärt sig att hoppa upp i soffan, till sin stora lycka. Nu kan hon vara en del i familjen på riktigt! Det har hon drömt om.
 
Scrolla ner mot det förflutna