När man haft sista dagen med mamma

Imorgon bitti åker mamma hem. Ursch vad trist! Den här julhelgen blev inte alls som jag tänkt mig. Första och främst att vi bor kvar i stugan, men främst att jag skar anden rätt allvarligt på en mandolin två dagar före jul och inte får göra ett skvatt: jag får inte bli blöt eller smutsig, så jag är portad från att bygga, byta blöjor eller ens diska. Som om inte det vore nog blir mamma tvungen att åka hem redan imorgon bitti på grund av fulla färjor, och jag vaknade supersjuk igår. Bihåleinflammation. Heja! Man får tänka positivt: covidtestet var negativt. 
Vi ligger tok-efter hemma i huset och som det ser ut nu räknar vi inte med att kunna flytta hem förrän i februari. Men det är som det är, och bygget blir i alla fall riktigt, riktigt bra. Vill ni följa det har jag skapat ett konto för det som heter LummelundaEtebols på Instagram. Det är superkul att dela bilder och tankar och ställa frågor om vad folk tycker. 
Så året slutar inte på topp, men det känns helt okej ändå. Jag tvingas verkligen vila just nu. Det är ju i alla fall bra... hellre sjuk samtidigt som jag är skadad än att behöva göra det ena efter det andra och slösa ännu mer tid. Det känns också jobbigt att mamma åker redan nu, för nu blir Adam själv med blöjor, renovering och disk fram till nästa vecka eller så. Jag ska till vårdcentralen efter nyår och olla hur såret läker. Det är väldigt djupt, men gick inte att sy i och med att vi inte hade med oss den avskurna biten till sjukhuset. Jag skalade av några millimeter från spetsen till första fingerleden. Läkaren sa att det är osannolikt att jag någonsin får tillbaka fingeravtrycket. Det känns helt irrelevant. Skadan känns mest dråplig och klantig. Men lite kul är det att få höra om hur många andra som gjort samma sak mer eller mindre! Mandoliner är farliga!
Så jag slutar ändå det här året med en känsla av trött acceptans. Ingenting har blivit som jag tänkt det. Men jag är så tacksam. Renoveringen kommer att kosta nästan dubbelt så mycket som vi tänkt oss, men nu får vi det verkligen som vi vill ha det. Vad spelar det för roll att det kommer ta tre gånger så lång tid, när det blir bra, säkert och när vi kommer leva i huset i flera år till? Vad spelar några veckor eller månader ens för roll? Egentligen?
Nu har solen gått ner, och sista dagen med mamma är slut. Och sista dagen på året ska snart börja. Ha ett gott, nytt år!
#1 - - Inger:

Gott nytt år!

Svar: Tack detsamma! <3
Annie Brickman