När vi firat 60 år

Igår firade vi 30+30 årdag! Adam fick nämligen ett restaurangbesök i 30-årspresent, men det blev inte av att vi bokade. Först var det bokat men så fick Adam jobb på fastlandet de dagarna så avbokades det, sedan har inte restaurangen svarat när hans mamma försökte boka om. Eftersom det inte var betalat än bestämde hon, Adams pappa och hans fru att ändra planerna och ordnade en gemensam present till oss, en natts boende på ett av hotellen i Visby och restaurangbesök medan Livia bodde över hos farmor.
 
Med den målbilden framför mig överlevde jag min första dag ensam med två barn under 2 år och en hundvalp. Hollie låg i köket och såg riktigt olycklig ut. För det blev mest skrik och bråk! Jösses. Till den som är ensamstående och funderar på att skaffa valp och har ett barn i trotsåldern vill jag ge några tips:
 
1. En riktigt bra dammsugare, helst helt tystgående så att den kan köras när barnen sover för annars får man aldrig tid att ta fram den. Fast det är ingen idé att ställa bort den, så köp en snygg så att den kan stå framme 24/7.
2. Ha ordentligt med näsdukar redo, att gråta i och torka upp med. Man pendlar konstant mellan skratt och tårar, medan man torkar.
3. Ha vatten tillgängligt att tvätta av med. Men inte så tillgängligt att barnen kommer åt det...
Medan jag bytte blöja på Saga passade Livia på att hitta på bus, typ tömma ur askhinken över sig  (som Adam sagt att han skulle tömma och som jag sålunda trodde var tom) och när jag bytte blöja på Livia passade Akira på att hoppa upp på köksbordet och äta upp resten av Livias gröt. Livia och Saga grät och skrek ikapp bara för att, det verkar vara en grej det här med att sympatigråta. Tillslut lämnade jag valpen instängd i köket och stängde in mig med barnen på deras rum. Vi överlevde i alla fall sex timmar på egen hand! Men några leksaker och en ljusstake överlevde inte.
 
När Adam kom hem (han hade varit ute med grannen och röjt skog till ved) packade vi in allt och alla i bilen och åkte. Hundarna lämnades till svärfar och Livia hos svärmor innan vi tog Saga och checkade in på hotellet innan vi vandrade ner genom ett iskallt Visby till hamnen och en god middag på Österdahls brygga. Saga låg gott och sov i min tröja efter att ha ätit sin egen privata middag där. Jag satt och höll henne med händerna under hennes rumpa och bara tittade på henne medan vi pratade. Adam tog bilden nedan och det ser ut som om jag sitter med telefonen... men hans telefon var kvar på hotellrummet och min, tja, den tog ju bilden. Men det är lite intressant att vi numera direkt tänker "sitter med telefonen" om någon har händerna i knäet och tittar ner.
 
Eller säger man "sitter på telefonen"? Det låter ju bättre, men kändes heltokigt att skriva.
Maten var i alla fall väldigt god. Jag kan tänka mig att restaurangen är magisk på sommaren när man kan sitta ute och äta. Man har utsikt från hamninloppet mot Visby, istället för ut mot färjan såsom de flesta av våra restauranger i hamnen har det. Lokalen inomhus kändes som en barack med massor med kosmetika, men det gjorde det bara ännu häftigare att uppleva maten. Jag åt dubbelgravad lax med stuvade potatisar och Adam en rödtunga "med någon geggamoja", som han uttryckte det när jag frågade honom vad det var han åt.
 
Väl tillbaka på hotellet hade vi bokar spa:t. Det kostar 150kr/person om man bor på hotellet och 300kr/person om man inte bor där utan bara går dit. Det finns stor chans att jag "bara går dit" i framtiden. Vissa delar av byggnanden är från 800-talet - hotellet ligger i det äldsta kvarteret i hela Visby och delar av det är från 1200-talet.
Vi blev väldigt inspirerade av spaet och den dag vi själva bygger någon form av plats för badtunna kommer vi absolut att använda det som inspiration. Just stenväggen, i alla fall. Det var otroligt romantiskt. Saga var inte helt förtjust, men det berodde nog mest på att hon inte fick vara i någons famn utan fick titta på. Vi hade inte med oss någon badblöja till henne (men den minsta vi hade till Livia borde passa nu) utan tänkte kaxigt att hon skulle sova sig igenom stunden i sin vagn. Jo tjena, sedan när har man sådan tur? 
 
 
Men det gick förvånansvärt bra att ha henne intill på mage, uppallad på våra jackor och några handdukar. Då kunde hon spana på alla ljusreflexer. Hon är så vaken och med nu och tittar storögt på allt. Sedan gillar hon att ligga på magen, vilket Livia inte gjorde. På många vis är tjejerna lika, men på andra är de totala motsatser. Livia skulle aldrig varit nöjd med att ligga på mage och titta.
Om man är i Visby och ska bo på hotell så kan jag delvis verkligen rekommendera Helge And, som det heter. Vårt rum var pyttelitet och dåligt planerat, med en 140-säng utan varken plats för sängbord eller hylla att ställa tandborsten. Det var full insyn från gatan såvida man inte drog ner mörkläggningsgardiner, men då var det som ett fängelserum istället. Men det var mysigt, med väldigt högt tak, mjuka färger och klumpiga möbler som skulle påminna om medeltid men mest påminde mig om scenverkstan. Väldigt fejk, men mysigt. Jag älskade att det fanns en sänghimmel, och såväl madrass som lakan var mjuka och det var perfekt temperatur. Men bäst av allt är verkligen att det är mitt i stan, så man kan gå vart man vill, det ligger kanske hundra meter från vårt kontor (så vi parkerade där) och det har som sagt sitt spa med detaljer från 800-talet. Bättre än så kan det inte bli när man firar 60 år och vill ha ett avbrott i vardagen. Det kändes så otroligt lyxigt!
Saga sov också jättebra, hon somnade vid midnatt efter 2h skrikfest, sov till 03:30 då hon skulle ha nattmat, sedan till 06:30 då det var tidig frukost för hennes del innan hon somnade om tills halv nio. Jag liggammar henne om nätterna så det innebär att jag också fått sova superbra, eller ja, allt är ju relativt. Så bra man bara kan när man ammar ett spädbarn om nätterna. Man uppskattar det lilla!