När man visar projektet vi kämpat med!

God morgon! Jag har suttit i ett dygn och försökt lägga upp dessa bilder, men nu äntligen är internet med mig! Jag vill visa vad vi pysslat med om kvällarna. Det började med omsorg om äppelträdet vi har haft Livias gunga i. När vi flyttade in här stod det tre äppelträd till i trädgården, och stubbar efter två till. Jag var så lycklig över att få ta över en fruktträdgård.
 
Men det visade sig snart att de inte var friska utan vi fick ta ner allihop, utom det med gungan i. De andra var ruttna inuti. Så vi bestämde oss för att bygga en gungställning. Fast eftersom vi är vi, så ville vi inte ha en vanlig A-ställning. Den ska ju stå här länge och jag ville att den skulle vara fin. Så jag kläckte en idé och Adam utvecklade den. Vi har ännu mer planer att utveckla den, men det blir nog nästa år... nu ska jag visa bilder från de senaste veckorna!
Vi har en helt underbar trädgård, där huset liksom ligger på sidan. Därför ville vi placera gungorna så att de syns både från köket och från vår nya altan. På det sättet kan vi ha koll på vad busungarna håller på med oavsett om vi grillar med vänner på altanen, lagar kvällsmat eller bara är ute. Den hamnar dock väldigt mycket "mitt i" och då vill jag att den ska vara snygg, så snygg en gungställning nu är. Men ni vet, jag är ju fotograf... jag vill inte att den ska sticka ut med skrikiga färger. Jag vill inte heller att det bara ska vara en gungställning dem tröttnar på om ett par år. Vi drömmer ju om fler barn och jag vill att det här ska vara en rolig plats de kommande 5-10 åren beroende på åldrarna de är i, så klart.
Livia tycker projektet är jätteroligt. Hon har varit med och byggt! Kommer med gummihammaren eller andra verktyg och säger "Bygga!". Hon räcker oss skruvar och slänger skräp. Det är ju en otroligt rlig ålder just nu! Hon vill så gärna vara med, så man får hitta på moment hon kan göra, och göra moment hon inte kan vara med på medan hon sover. Det har gjort att projektet tagit längre tid, men oj så roligt vi har haft! 
Saga satt i början av projektet mest i sin gåstol, men nu kryper hon omkring på gräsmattan och smakar på gräset. Hon vill krypa runt och ställa sig mot saker, då är hon nöjd. Livia hjälper oss att hålla koll på henne, ger henne leksaker eller tar bort saker från henne som Livia inte anser att hon ska ha. Det är så roligt att se hur de leker och kommunicerar med varandra. Livia tar sig ofta tid att klappa lillasyster på huvudet, och gärna kramas lite. Saga är helt hopplös i att stoppa saker i munnen. Livia vr ju bebis vintertid så an tänkte inte på det så mycket - vi hade ju rent på golven. Med Saga har jag blivit ett proffs på att få upp saker ur halsen. Oftast små pappersbitar hon lyckas riva av från tidningen, insidan från Livias gamla väska eller Livias ritpapper. Ute är det mest gräs och små löv. Gruset håller jag henne undan för än så länge, men hon smakade sand och lite jord häromdagen och tyckte det var väldigt spännande.
Vi har byggt två ganska låga reglar, både för att strukturera bygget men också för att hindra barnen att springa mellan stolparna. De kommer att bli i perfekt höjd att balansera och sitta på. Livia älskar dem, så det var verkligen ett lyckat beslut. Vi har galna idéer om ett klätternät i ena "hålet".
Nedanför kommer det att bli sand, men det blir nog inte nu. Den jord som ska flyttas bort ska nämligen bli fyllnad i två andra projekt som vi inte startat än/inte kommit så långt på. Det vill säga muren vid infarten och planteringar runt altanen. Muren vid infarten ska Adam slutföra i veckan som kommer, och först då kan vi börja gräva. 
Det har stått still medan vi byggt här, eftersom det här projektet blev större än vi tänkt och det var så mysigt att göra det tillsammans, utan stress. Det är faktiskt det första projekt vi gjort ihop, annar brukar en av oss ha barnen. Men det här har vi låtit ta tid och lekt fram. Tagit pauser för att leka och busa, grilla och mysa. Vi har haft fantastiskt väder också, vilket underlättat ordentligt!
Vi har haft jättevarmt här, så projektet har varit trevligt även för hundarna. De har ju inte kunnat vara ute så mycket på dagtid, på grund av värmen, så de har uppskattat att vi tagit kvällspromenad med vagnen innan vi nattat tjejerna, sedan varit ute i trädgård tills det blivit för mörkt. De har kunnat leka en massor med oss, Hollie har fått några nya bollar som hon till och med kommit tillbaka med när vi kastat. Akira är inte så intresserad av leksakerna men tycker det är roligt att jaga sin mamma när hon jagar bollen.
Hollie har listat ut att om man lägger sin boll bredvid Saga, så kastar matte bort den. Jätteroligt! Även om matte ibland var irriterad över att hundarna hoppade omkring Saga. Men helt plötsligt slutade det att fungera...
För lägger man bollen vid Saga nu så tar hon den och stoppar den i munnen. Som sagt, allt ska in i munnen och då står Hollie där och ser snopen ut. Hon är så otroligt snäll så hon tar inte tillbaka den. Än... hon snor saker ur Livias händer. Men Saga är hon mer rädd om. Kanske känner hon att Saga är liten.
Adam har haft en tendens att glömma att ta bort stegarna efter sig, vilket Livia haft roligt med. Hon vet mycket väl att hon inte får, och det tycker hon är jättekul. Hon klättrar upp högst upp och sedan står hon och tittar på mig och ler lite. Hon har ett leende som hon bara använder när hon gör något hon inte får, hon spärrar liksom upp ögonen på ett intensivt sätt (Adam gör samma sak) och sedan kröker sig läppen bara pyttelite. Ser man den minen, då vet man att hon hittat på något bus, eller att hon precis tänker göra det.
Jag har förresten ordnat en syskonvagn. De är snordyra att köpa nya, men det har varit ett behov vi haft. Livia blir lätt bebis på nytt när Saga behöver något, som napp eller vagn. Hon är inte ett dugg intresserad annars, men ska Saga ha det så ska hon också. "Liva osså ha! Livas! Liva osså!" ropas det. Så jag hittade en syskonvagn som skänktes bort via Facebook blev jag utom mig av glädje. Ett hjul var trasigt och "kunde bytas för ca 300kr" trodde säljaren. Jag tog alla däcken till vår lokala cykelåterförsäljare/reparatör och han bytte slangar i alla, samt däcken på två, för de var helt uttjänta. Den är lite blekt och sliten, men underbar att köra. Så för ca 800kr fick vi en vagn och nu kan jag gå själv med tjejerna när Adam är iväg och filmar. Den går till och med att köra i skogen med, men då får Adam köra.
Det är så mycket lättare nu med barnen. Allting bara fungerar. Livia vill vara med och är ganska enkel att motivera, pratar jättemycket. Hon börjar lista ut så mycket nu! Hon kan baka sandkakor helt själv, till exempel. Något som hon inte alls klarade av bara för några månader sedan. Små saker för oss vuxna, men så stora för någon som är så liten. Att ha barn har fått mig att uppskatta livet så mycket mer. De här "små" sakerna och framstegen.
Att se glädjen i deras ansikte när de lyckas. Livia har börjat säga "kan itte" och jag är där direkt och rättar henne "du kan visst, du har bara inte lärt dig än". Eller, om det upprepar mycket "Jo, Livia kan!" eller "försök igen"! På förskolan säger dem att hon är i framkant och hjälper de andra barnen att klä på sig, vilket vi tycker är väldigt kul, eftersom hon hemma inte "kan" utan ska ha hjälp. Men jag har ju förstått att de ofta kör med sina föräldrar... 
På förskolan snor Livia tydligen nappar från de andra barnen. Hemma använder hon inte napp och har aldrig gjort det, men när vi ger Saga hennes naturgumminapp ska Livia ha de gamla napparna hon annars ratar. Hon använder dem som leksaker. Vi har nog två stycken kvar, som ligger i hennes rum och dem hon leker med ibland. Hon stoppar dem i Sagas mun, i sin egen och i gosedjurens. Saga vill bara ha napp när hon är trött och ska somna, men ibland inte då heller. Ingen av våra tjejer är förtjusta i napp.
Dessa kvällar har varit helt underbara. Saga somnar gott i vagnen, vilket känns så lyxigt. Jag tror aldrig att Livia somnat i sin vagn. Ju tröttare hon är, ju mer fart i benen har hon. När vi går på kvällen springer hon framför vagnen medan Saga somnar på någon minut. Ofta hinner man inte ens börja köra innan Saga somnat. Hon är ett sådant barn man ser på instagram, "lattemorsabarn" som jag brukade skoja om när Livia var liten. Jag hade sett på instagram hur man gick mysiga barnvagnspromenader och hade en kaffe i ena handen. Det var en dröm jag hade och nu när Livia varit på förskolan har jag kunnat göra det! Saga i vagnen och hundarna lösa och en kopp kaffe i ena handen. Så lyxigt! På kvällarna har hon sovit i vagnen medan jag sågat brädor i andra änden av trädgården. 
Jag älskar dessa kvällar, när Livia sover i sitt rum och Saga i sin vagn. Jag kan unna mig en kaffe innan klockan blivit för mycket och bygger sedan tills kroppen värker. Vaknar med träningsvärk i ryggen. I helgen kommer vi bli färdiga med själva bygget, för igår köpte jag mer trä. Idag ska jag såga resten och sedan ska vi hjälpas åt att skruva. Det ska bli så rokigt!
Har ni några sommarprojekt?
#1 - - Inger:

Oj så fin! Snygg design och vilket hantverk. Det måste vara underbart att få vara era barn.

Vi kommer inte göra nåt. Visserligen brukar jag lura min man att ha nåt projekt men i början av sommaren fick vi bygga upp bryggan igen, för tredje gången, det räcker. Vintern med vågor och vind är tuff i yttersta skärgården. Så har vi tur kanske det finns ett projekt även nästa år 😁

Svar: Men vad skönt att få ta det lugnt en sommar :D
Annie Brickman