När Annie...

Ja, nu har det varit lite tyst här inne igen. Mest för att det varit mycket i skolan, med inlämningar och praktiskt arbete nere på muséegården Norrbys här på Gotland. Vi har bland annat bränt kalk i en mila, vilket jag kommer att skriva om snart, vilket medförde att vi hade nattpass och sov i skift vid elden. Sedan har vi tagit vissa kvällar och hela helgerna åt renoveringen. Bänkskivan har inte kommit, för Schenker klantade till sig och glömde hämta upp vår leverans. Idag var tanken att vi skulle bygga hela dagen, men jag ligger på sjukhus, så det blir nog ingenting med det.

 

Igår kväll, strax innan jag skulle gå och lägga mig insåg jag att jag inte hade känsel i höger smalben. Ringde 1177 och blev tillsagd att åka in till akuten. Och här blev jag kvar.

Än har de inte hittat felet, men har tagit massor med prover, MR och kontroller för att utesluta en stroke eller 10:an-attack. Men jag har verkligen inga andra symtom. Känselbortfallet överensstämmer med diskbråck, men jag har inte ett dugg ont i ryggen. Läkarna gnuggar sig i huvudet och jag njuter av frukost på sängen och havsutsikt. Personalen är helt underbar. Vi väntar på besked från MR:en och hoppas kunna utesluta stroke, men tills dess är det Strokeenheten jag ligger på. Förutom känslan av "nej, men jag måste hem och renovera!" känns det faktiskt riktigt bra. Jag mår bra, får god mat och har det mysigt. Tog med mig datorn, så jag kan se mysiga program, blogga och surfa lite. Men jag hoppas att jag får komma hem i eftermiddag!