När våren börjar skimra i luften
Det är svårt att inte få vårkänslor just nu. När det pendlar upp till 8 grader och solen skiner genom morgon diset. "Mamma, HIMLEN ÄR ROSA!" utbrast en överlycklig fyraåring på väg till förskolan idag. Det ger mig lust att fylla hela huset med rosa blommor och springa ut och bygga klart olika projekt. Jag får en sådan energi på våren!
Dessa bilder tog jag faktiskt för ett helt år sedan, när vi fortfarande bodde i sommarstugan. jag skrev titeln på inlägget och sedan blev det aldrig klart. Men nu, ett helt år senare, sitter jag här och känner precis samma sak, minus att jag inte nyss var ute på den där fantastiska hundpromenaden nere vid havet. Jag älskade promenaderna nere vid stugan. Havet här på Gotland är helt magiskt, inte så salt, så lukten är frisk och vinden inte så vass och kall som den vid västkusten kunde vara i mitt barndoms-Göteborg.
Det blir inte mycket promenader för min del just nu. Den här graviditeten är den tuffaste jag varit med om hittills, så jag behöver sitta mycket och hålla benen i högläge. Annars drabbad jag av en extrem klåda i åderbråcken jag har i vaderna, samt smärtsamma sammandragningar under magen. Jag saknar långa promenader, men det finns så mycket annat som ger mig energi och livsglädje. Som att sitta på golvet med tjejerna och se dem bygga med sitt duplo eller sin tågbana. Eller ta en kopp kaffe och njuta av utsikten mot trädgården och drömma om hur sommaren kommer att bli.
Jag drömmer om solsken och om att komma hem från BB med den här lilla bebisen. I mina fantasier är det varmt och fint väder. Tjejerna kan möta sitt småsyskon ute i trädgården, där vi gjort i ordning en uteplats i skuggan. Barnsängen i rotting har burits fram. Det kommer finnas tårta och tjejerna kommer vara helt lyriska och vilka pilla på de små händerna och fötterna.
Det lär garanterat regna och vara kallt, dagen då vi kommer hem från BB. Och garanterat har vi inte hunnit få i ordning uteplatsen. Vi kommer absolut inte ha hunnit ordna utemöbler tills dess! Men i mina fantasier är allt så där mysigt och härligt som mina minnen av våren är. Plötsliga snöfall, regn och kyla finns inte med i mina tankar om hur våren är. I mina tankar är det krokus och tulpaner som kikar upp i rabatten, fastän jag vet att bebis är planerad i mitten av maj, aningen före tulpanerna och troligtvis långt efter krokusen!
Det är långt tills krokusen kommer, men snart kommer snödropparna att kika upp ur marken. Idag fyller min farfar år och om en vecka fyller jag 32. Sedan kommer våren. jag brukar alltid känna att våren kommer efter min födelsedag. Här på Gotland brukar våren komma tidigt, och hålla på länge innan man inser att sommaren smugit sig på.
Och den här sommaren kommer att bli fantastisk. Jag kommer att vara mammaledig. Inga bröllop är inplanerade. Bara ledighet och babygos. Pyssel i trädgården och lek med tjejerna. Solsken, bad i närmiljön. Förhoppningsvis mycket besök från fastlandet. Den mest lediga sommar jag någonsin haft, när jag tänker efter. Lediga dagar där det inte gör så mycket att vi inte får sova på nätterna för att bebis vill ka nattsnacks och Livia och Saga troligtvis kommer bråka om att vår ligga med mamma och bebis i vår säng.
Hur tror ni att er sommar ut?