När Annie...

Hur kan du redan vara 1,5 år?! Du är ju vår lille bebis?! Men plötsligt har du blivit en stor kille och jag står här och blinkar förvirrat. Du är så smart och så rolig.

Jag såg dig gråta för första gången nu när jag opererat foten. Jag har undrat om du ens kan gråta, för jag har inte sett tårar innan. Men när du trampade på min nyopererade fot grät vi båda: du av rädsla och förvirring eftersom jag bråkade, jag av smärta och av ångest av att se dig rädd. Oj vad vi kramades mycket den dagen, du och jag. Annars har du sällan tid att krama mamma numera.

Du har en värld att utforska, leksaker att leka med och systrar att busa med. Sitta still och gosa? Nej tack! Men du kan attack-krama både oss och förskolepersonalen när det passar dig. På deras aktiviteter behöver de ha sele på dig för att få dig att inte klättra upp på bordet eller springa iväg. Du är enda barnet på hela förskolan som behöver ha sele.

Du ser fortfarande ut som Arn, så jag kan skratta ibland åt din frisyr. Men så blir det eftersom du alltid gnuggar händerna rena i håret efter att du ätit, så det blir hemskt kladdigt och tovigt om jag låter det växa. Men du ser verkligen ut som en liten kille sedan vi klippte dig i september. Du har blivit mindre knubbig och börjat röra dig som ett stort barn sedan du började på förskolan. Det är häftigt och får dig att se så mycket äldre ut n vad du är.

Du är ett bustroll, som Saga brukar säga. Jag kallar dig mitt lilla monster. Själv pratar du massor men vi begriper bara enstaka ord, till exempel pappa, mamma, där, mer, hej och nej. Du kallar båda dina systrar "Lia" men det är nog för att det är svårt att säga Saga. 

Du är halvkinkig i maten, men älskar att äta och blir jättearg om du inte får smaka på något. Men du skakar bestämt på huvudet och kasta iväg det du inte gillar, ofta skakar du på huvudet när vi räcker fram något innan du får syn på vad det är och ändrar dig för att i stället nicka ivrigt. Vad vi kan skratta då! Du är så himla envis, nästan aldrig ledsen men oftast sprudlande glad och då och då fly förbannad. När du är arg är du oftast trött eller hungrig, eller så tog någon det du ville leka med.

Favoritleksak? Dammsugaren. Helt klart. Du älskar att starta den och gå runt och dammsuga. Din pappa har veckopendlat till fastlandet nästan hela hösten och då har jag låtit dammsugaren stå framme i veckorna så att du kan roa dig med den medan jag lagar mat. Annars är att klättra eller att dansa det du älskar mest, du diggar gärna loss till radion eller till och med till min väckarklocka på telefonen. Musik är du inte kräsen med. Du headbangar och snurrar runt, runt tills du blir yr.

Sova är du bra på, du somnar själv med din flaska och filt till ljuset av din lampa som blinkar mjukt. Du börjar kunna klättra ut ur spjälsängen/resesängen nu men är oftast för trött för att försöka. På dagtid på förskolan somnar du utan flaskan, men hemma är den jätteviktig. Du somnar 18:30 och missar man den tiden blir du svårlagd. Det blir spännande att se hur vi löser flytten till stugan, för då kommer vi inte ha spjälsängen och dina systrar kommer att väsnas omkring dig eftersom ni kommer att dela rum... det blir spännande!