När Annie...

Älskade Idun. Du är en månad nu och jag har fått fem leenden från dig än så länge. Jag hoppas att jag snart tappar räkningen. Det första kom redan kvällen den 13/4 och jag började gråta. Ditt minspel blir generellt mer vaket och närvarande varje dag.

Du är stark i nacken och ligger helst på mage på mitt bröst. Du är så nyfiken och vill se vad som händer, men orkar inte helt hålla huvudet ännu. Vi invigde babygymmet i dagarna och du tyckte mycket om det. Dina syskon provligger det också och gärna med dig. 

Du är ganska obrydd av fulla blöjor, och älskar att ligga på skötbordet. För är du nöjd och filosoferar länge. Du blir sällan röd trots att vi ofta byter blöja gör sällan när du inte sagt till att det behövs. Men att vara hungrig gillar du inte. Du äter ibland var 20:e minut, men ibland kan det gå ett par timmar.

De senaste dagarna har du varit sjuk. Du har kräkts en del och haft svårt att andas. Det har varit hemskt. Så pass mycket att ambulansen kom andra natten, eftersom du hade slem i halsen som inte kom varken upp eller ner. Jag har sovit sittandes med dig på bröstet. Eller, sovit är nog att ta i… slumrat, snarare. Ursch vad det var hemskt! Du ville amma vi men kunde inte få luft under tiden, och grät hysteriskt dig själv till sömns. Dessa dygn blev verkligen tuffa. Du kräks fortfarande en hel del slem.

Dina systrar älskar att hålla sig och din bror har börjat klappa dig på huvudet eller på kinden. Han hämtar din filt när du är ledsen. I början var han inte så intresserad av dig, men det blir mer och mer. Han är inte svartsjuk, så det känns tryggt. Däremot vill han prova alla dina saker, babygymmet, barnvagnarna, din säng… Han hjälper gärna till och hämtar blöjor till dig vid skötbordet och pekar vart blöjan ska sitta. Livia och Saga vill hålla dig och du är vårt hemliga verktyg när vi borstar tänderna: de får hålla dig i famnen medan de blir borstade och de sitter stilla som små ljus och bara klappar på dig och kramar om dig. Du är ofta nöjd hos dem, särskilt hos Livia. Det är troligtvis för att hon är mer stadig och du brukar somna gott hos henne. 

Du blir piggare och piggare, och är väldigt stadig i nacken. Dina stora, blå ögon betraktar nyfiket världen. Du gillar att ligga på mage på mitt bröst och kikar gärna över min axel eller håller upp dig själv så att du kan titta dig omkring. Jag bär dig också ofta i det så kallade tigergreppet och provade selen nyligen, det gillade du en stund. Du vill helst vara i någons famn men korta stunder sover du gott i din rottingsäng. Bäst sover du i babyskyddet, så när vi är ute på äventyr sover du gott, ibland mer än 3 timmar. I bilen är du nöjd så länge du fått äta innan vi åker. Generellt älskar du mat!

Du har det finaste håret, så mjukt. Mjukare än dina fantastiska kinder, som jag och dina systrar inte kan sluta pussa på. De kan inte låta bli att klappa på dig och vi får ibland jaga bort em så att du får sova ifred. Älskade lilla tjej, om du bara visste hur mycket vi slåss om dig. Det gör inte så mycket att du inte vill ligga själv i sängen, med så många villiga famnar som gärna kramas.