När man varit sjuk

 
Jag ber om ursäkt för tystnaden som rådit, jag råkade ut för en förkylning och har legat i sängen tre dagar med Netflix som sällskap, och Sims 4! (Nej, tyvärr är jag inte sponsrad av dem, men jag önskar att jag vore!) När jag var yngre spelade jag både The Sims, The Sims2 och The Sims 3. Under The Sims 2-eran var jag en riktig nörd som laddade ner en massa och skrev en The Sims-Historia på Sims forum som fick fina betyg, då jag efter att min dator totalkrashat och jag fick installera om det, sörjde min familj så mycket (haha) att jag inte ville skapa någon ny, istället läste jag dem "bekymmer" som Simsskaparna skapat i Skönköping.

När Sims 3 kom ut tyckte jag att simmarna var fula och trista, mest invecklade och det var mycket roligare att bygga, för där var möjligheterna så mycket större. Men jag tröttnade och slutade eftersom det inte var kul att spela. Och så kom Sims 4 och jag ville inte prova, för jag vet hur mycket tid jag kan lägga på Sims om jag tycker om det. Men nu blev jag sjuk och en mycket snäll vän lät mig prova hennes simsspel... ja, jag stängde ner när huvudvärken blev för jobbig, men annars spelade jag nonstop och sambon jäklades med mig och kallade mig Simsnarkoman. Så nu när jag är frisk har jag givit mig själv spelförbud tills jullovet... förhoppningsvis kan jag hålla det, för Sims 4 var verkligen underbart, även om det fortfarande är nästan bara ett grundspel. Gulliga, personliga simmar och ett fantastiskt byggläge (fast man inte får bestämma färger längre, vilket suger). Så, med detta inlägg ville jag bara berätta varför det varit så tyst här de senaste fem dagarna. Tre och en havl av dem tillbringades i sängen, en halv dag var jag på äventyr och en hel dag fick jag ta ikapp en massa skolarbete.
Och jag skapade min familj som jag förlorade i Sims 2 och jag tycker nog lika mycket om den som jag gjorde om familjen jag hade innan datorn kraschade. Datorspel är livsfarliga, för man fastnar verkligen!
Scrolla ner mot det förflutna