När Annie...

För många år sedan köpte jag en fin väggklocka på Ö&B eller Netto eller... jag minns inte. Men det var en billig klocka och den fungerade i drygt ett år innan den dog (Se bild här). Jag bytte batteri, men jag fick inte liv i den. Så den satt på väggen ett tag och var prydnad, men när mitt gamla rum plockades ner skickades den med i flytten till Gotland. Så jag tog mig äntligen i kragen och plockade loss plastkåpan och visarna för att byta ut urverket. Men jag passade på att byta ut mer än så. 

Jag hade en bit av min gamla tapet kvar i gömmorna, så jag mätte ut en bit av den och klippte ut. Den här tapeten betydde väldigt mycket för mig då jag valde ut den, och jag önskar jag kunde ha den i vårt sovrum i här huset. Men den har utgått och finns inte längre att köpa. Allt jag har kvar av den är en enda rulle, som vi fick som ersättning då det var feltryck i dem vi satte upp. Vad jag älskade det där rummet, den där tapeten, och allt det betydde för mig. Den betydde frihet och styrka. Fortfarande tycker jag att den är fruktansvärt vacker.

Så med lite vävlim på baksidan penslade jag fast den på urtavlan med skalbaggen och gnuggade in som om det vore en tapet på en vägg. När den torkat fäste jag i det nya urverket med sina nya visare. Jag köpte det på Claes Ohlsson (det krävdes två rundor dit, för självklart förstod jag inte att dem gamla visarna inte fungerade på det nya urverket, så projektet tog en extra dag innan jag kom iväg och köpa visare...) och det var busenkelt att sätta in. Så här såg klockan ut när den stod färdig: