När Annie...

Vad skönt med sommartid! Vi fick ju en hel timme mer att sova inatt, och Livia sov dessutom i sin egen säng tills halv åtta. Vi kom med kvällsbåten igår kväll till ett iskallt, smått stökigt hus. Men jisses, vad skönt det var att komma hem. Jag har tänt ljus för att få lite värme medan sambon gick ut och samlade ved. Han har nämligen fått lov att plocka allt fallet trä i skogen framför vårt hus ända till Lummelundagrottan, och förvara det i den lilla ladan mitt emot vårt hus. Förresten, framför vårt hus blommar det nu. En blekblå matta lyser i gräset.

Den här veckan har varit så skum. Jag har varit förkyld, men samtidigt har jag inte haft tid och ro att vara förkyld. Jag har inte covid, utan lätt feber ett par nätter, ont i halsen och huvudvärk. Ingen hosta, knappt snorig och jag har varit full av energi. Jag försökte sitta still, men det gick inte. Det har varit värst kvällar och mornar och typ obefintligt mitt på dagen. Men det ställde alla mina planer på ända. Sambon har jobbat från 7 på morgonen till 02:30 på natten typ hela veckan så jag har haft Livia själv. Ett par dagar vågade jag mig hem till pappa, men stackars farmor vågade jag inte besöka på grund av Covid-19.

 

Det har varit den tråkigaste veckan på hela året för min del. Jag har delvis suttit i karantän på en plats där jag inte haft något att göra. Men jag har fuskat och smitit ut lite när rastlösheten blivit för stor. Jag klarar inte att sitta instängd i ett rum med bara telefonen och datorn som aktivitet, inte när man har fullt ansvar för en liten ettåring. Hade det varit före Livias tid hade jag kollat Netflix eller jobbat. Men med en ettåring är fokuset helt annorlunda, Här hemma kan jag i alla fall påta i trädgården, städa, pyssla och organisera. Jag har inget jobb inbokat förrän tisdag och jag tror jag behöver ta ledigt nu och vila mig frisk. Sambon ska också vara ledig, så han kan ta Livia mer, så att jag faktiskt kan andas ut. Just nu lagar sambon lunch i köket och Livia leker på golvet vid hans fötter. Hon är väldigt "pappig" just nu, kanske för att hon knappt sett honom i veckan. Senare idag ska vi nog in och handla och hämta Sauron som är hos kattvakt. Jag saknar honom och huset känns så tomt just nu, men samtidigt känns det så tryggt att veta att han är på ett ställe han inte kan bli överkörd på... så en del av mig skulle gärna inte hämta honom.