När midsommar firades
Hur var er midsommar? Jag hoppas ni slapp det traditionella regnet? Fast ni som inte bor i Sverige, är det tradition hos er också, att det alltid regnar? Det känns som om det vi skojar om konstant, regn på midsommar när man drömmer om solsken och barbacke på julafton när man drömmer om ett vitt täcke av snö. Vi fick i alla fall en skvätt regn, men mestadels uppehåll, som SMHI alltid säger.
Vi firade med bästa vännerna nere i Ardre. Vi börjar bli ett gäng nu, vi tre familjer. Vi fick våra första barn nästan samtidigt och alla har varsin hund (utom vi som har två), så det är alltid livat numera! Flickorna (vår Livia och kompisarnas dotter Selma) är bara en dag isär i ålder, medan den lilla pojken, Casper, är nästan nio månader yngre. Tjejerna beter sig nästan som tvillingar när vi ses, och vill gärna dela allt och leka med allt, även om Selma inte är lika villig att dela med sig för tillfället. De är lite tripp, trapp, trull just nu: Allt är Selmas, om man frågar henne, medan Livia gärna delar med sig av det mesta men blir jättearg om någon tar favoritsakerna och lilla Casper protesterar lite indignerat men bryr sig sedan inte alls om någon tar det han leker med. Flickorna hittade snabbt Caspers studsmatta.
Casper var inte lika intresserad av den. Eller så var det bara lite svårt att hänga med flickorna, de börjar bli väldigt verbala och han har inte riktigt hittat språket än, han är ju bara 1,5. Han lekte mest för sig själv medan flickorna lagade mat i lekstugan, grävde i sandlådan eller hoppade på studsmattan. Saga hängde också själv, men det är ju inte så konstigt.
Det är lustigt att tänka på att Casper räknas som lika gammal som Saga. Han är född den 2:a januari 2020 och hon den 27:e december. Fun fact är att han var beräknad på samma datum fast 2019 egentligen. Hans lillebror kommer nu i mitten av juli och kommer vara närmare Saga i ålder, men räknas som året yngre. Hur festligt är inte det egentligen? Casper hängde faktiskt ganska mycket med Saga nu på midsommar, kanske var hon spännande för att hon var så liten. Det ska bli kul att se vad han tycker om sin lillebror när han kommer, om några veckor. Hoppas han blir lika förtjust i sin lillebror som Livia är i sin lillasyster!
I vanliga fall på midsommar brukar det vara en stor fest här ute, men nu är det ju inte som i vanliga fall. Vi var bara vi tre familjer, som annars umgås flitigt. Selma och Livia går på samma förskola och träffas ju varje dag, i stort sett. Det var festligt ändå! Vi hade med olika saker att grilla, och en liten midsommarstång inne på köksön. Det fanns mat för typ trettio pers. Adam blev grillmaster. Livia ville ge Selma melon och jordgubbar.
Selmas föräldrar hade med en liten present till kommande lillebror, med Mumin på. Det är så sjukt roligt att ge bort barnkläder och barnprylar till folk! Det roligaste med det här gänget, tycker jag, är att vi alla uppskattar presenter som är ärvda eller köpta second hand. Det är ju inte alla som är okej med det.
Jordgubbarna kom från Livias farfars gård. Nästa år kanske vi har massor med egna jordgubbar. Vi hoppas ju på att plantera mer! De plantor vi har ger knappt något, men de växer i skugga 110% av dagen, typ. "Gobbar!" som Livia tjuter när hon ser dem. Livia älskar "gobbar".
Hon älskar också att dela med sig, vilket är så himla skönt. Förutom att hon ofta försöker mata Saga också... jag försöker förklara för henne att Saga inte har tillräckligt många tänder än, men det är ju inte svårt att förstå!
Huset är bara dryga året gammalt, så de har inte hunnit bygga en uteplats än. Deras son föddes bara veckan efter att huset klarade besiktningen, och det är ännu detaljer kvar att slutföra. Men det kommer att bli magiskt när det är färdigt.
Molnen var hotfulla, men solen sken i våra hjärtan när barnskratten klingade över åkrar och ängar! Solen skymtade fram ibland och påminde oss om att den fanns där bakom de mörka molnen.
Den här trädgården, alltså! Ett paradis för ett barn. Vilka ytor att leka på! Livia älskar lekstugor. Jag har inte fattat grejen med dem förrän nu, när jag ser henne leka i dem. Jag minns att jag gillade det som barn, men det var så få av mina vänner som hade det när jag växte upp. Det kommer jag dock inte bygga till våra barn. De får nöja sig med tält och kojor!
Saga var så nöjd. Det fanns massor med nya leksaker att tugga på. Särskilt gillade hon en kontroll som blinkade och spelade musik. Och den där stora som rasslade! Den var superrolig! I väntan på maten gick kompisarna igenom lite kläder och bytte. Alltid kul att kunna ärva och byta kläder med varandra!
Barnen fick åka lite traktor. Livia älskar traktorer! Men det där med att trampa har hon inte förstått än, så man får putta på.
Hoppa, det kan hon dock! Om några år kommer vi att köpa en stor studsmatta som vi kan hoppa på alla i familjen. Till och med jag älskar att hoppa studsmatta! Inte lika mycket som Livia älskar det, dock. Vi fick Adams gamla, men den var i så dåligt skick att den föll isär efter en dag. Så här hemma blir det inget hoppande än på många år, så hon får passa på hon kompisarna!
Just när maten var klar och vi tänkte sätta oss vid bordet började det duggregna. Vi hann bara duka, sedan övergick duggregnet i kraftigare regn och det var bara att skynda in med allt igen. Flickorna blev väldigt irriterade, för de hade ju just satt sig på stolen som bägge ville sitta på. Tur att de är små nog att de kan dela.
Men det gick bra att äta inne också. Vi dukade upp en buffé inne på köksön och tryckte ihop oss vid köksbordet. Det blev grillat till middag och sedan grädde, jordgubbar, fazerchoklad och lite kex till efterrätt. Första gången (vad jag vet) som Livia smakade choklad och hon älskade det. Plockade ut det ur grädden innan hon åt upp jordgubbarna, sedan var hon nöjd.
Kompisarnas hund gillar inte barn, men när de har mat i händerna älskar han dem. Tyvärr fick han inte smaka någonting. Efter maten uppträdde barnen för sina spegelbilder. Hallspegeln sitter nämligen mitt emot skåpet i vännernas hall.
Flickorna dansade och sjöng. Vad de sjöng har jag ingen aning om. Det var alla möjliga melodier och ord inblandade. Men innerligt sjöng dem! Casper tröttnade och pussade på Saga istället, men slutade direkt när vi vuxna fick syn på det och började prata om det. Jag försökte ta kort men nej, då slutade han. Saga var i alla fall glad över att få lite uppmärksamhet. Sedan upptäckte hon också spegeln!
Efter det var det dags att åka hem. Så vi klädde barnen i pyjamas och kastade in dem i bilen. Men vi skulle bara kika på den nya padelbanan i Ardre på hemvägen... vilket slutade med en match padel, så klart! Med extra svårighetsgrad.
Om man vill göra padel ännu svårare (och roligare) så slänger man in tre små barn på banan. De snodde racken, lekte med bollarna och var allmänt lyckliga över att få vara uppe sent!
Saga däckade och sov hela matchen igenom. Sedan skrek hon hela hemvägen istället, då hade hon tröttnat på att sitta still. Det är typ 45 minuter mellan Ardre och oss...
Barnen älskade i alla fall padelbanan! De fick högsta betyg! Man kunde springa runt, inne och till och med hänga i näten en liten stund, innan mammor eller pappor fick syn på det och kunde säga till.
Det blev en lyckad midsommar!