När man knarkat "Vem bor här"

 
När jag låg sjuk i helgen/förra veckan så streckkollade jag på Vem Bor Här på SVT play. De hade "sista chansen" att se dem så idag försvinner dem för tillfället från internet. Vem bor här handlar om att gissa vem av fem personer som bor var, och allt man får veta är deras förnamn och yrke, sedan är det personernas kommentarer, agerande och personliga stil som får vägleda ens gissningar.
 
Varje dag hos mamma har jag sett minst ett avsnitt medan jag diskat. Det var extra kul, för även syrran och mamma har kollat med mig och vi har gissat tillsammans. Jag brukar få mellan 3-5 rätt så jag verkar ha en känsla för det här med personligheter och inredning, men några gånger satte syrran rätt och jag tvärfel. Det är ett så kul program, för det utmanar ens fördomar och utvecklar ens lyhördhet mot hur folk beter sig och för vad dem tycker om. Inredning är mitt allra största intresse förutom foto, så det är nog inte konstigt att jag föll som en fura för det här programmet. I avsnitt 8 Säsong 2019 hände dock någonting väldigt häftigt: ett hus talade rakt in i hjärtat på mig och sambon. Sambon utbrast: Annie, ta printscreens på det här för det här vill vi ha som inspiration sen!
 
 
Ja, jag höll verkligen med honom. Det var inte så att huset var "vårt drömhus", för det var det egentligen inte. Men det hade så många lösningar och detaljer som vi pratat om, drömmer om och tycker om. Det var galet på vissa vis, trendigt på andra och vansinnigt lyxigt. Man undrar ju hur tusan folk har råd, när man ser på Vem bor här. Men tills den dagen vi har råd att storrenovera, vill både jag och sambon ha många av detaljerna från det här huset i åtanke! Till exempel det här fantastiska tegelgolvet. Det drömmer vi om att ha i ett vackert växthus, så alltså inte i köket som den här familjen har det.
 
 
Andra detaljer från köket som jag älskar är hur lådorna är inbyggda mitt i skåpen, och att det finns både skåp med glasdörrar och skåp med täckta dörrar. På det viset kan man enkelt visa det man älskar och dölja de mer praktiska föremålen som inte är fullt så vackra. Sedan älskade jag den eleganta kranen, för jag drömmer om en mer lantlig blandare. Sambon älskade betongbänken och kryddväxten, men betongbänk kommer vi inte att ha. Jag drömmer om sten. Helst marmor, men vilken sort spelar mindre roll. Det är oslagbart lätt att rengöra.
 
 
Men det vore fantastiskt att ha ett större kök där man kan röra sig obehindrat flera stycken, med en köksö (vilket typ alla skaffar nu för tiden!) och med köksverktygen lättillgängliga! Ett kök ska vara praktiskt och lättstädat. Dock vill jag ha ett mycket ljusare kök. Det är supertrendigt med mörka kök, men jag vill ha ett ljusgrått. Eller, högsta drömmen vore väl någon turkos nyans, men det skulle sambon aldrig gå med på, och det skulle nog bli "too much" med detaljerna till sedan. Ett mer neutralt kök tillåter en att gå "all in" med vackra detaljer i härliga färger.
 
 
En annan grej som jag verkligen drömmer om är en köpmansdisk. Det är så snyggt och perfekt förvaring. Dem går ju svindyrt just nu, så man kanske får köpa eller fixa en ny, istället för att fynda en gammal. I det här köket älskar jag förvaringslösningarna med köpmansdisken och äppellådorna på hyllan! Skåp och vägghyllor upp i taknock är inga problem i vårt hus eftersom att taket i stort sett redan snuddar vid våra hjässor. 
 
 
En annan vacker detalj som skymtade förbi i TV-rutan var en gammal dörr som dem lämnat omålad. Jag älskar just dubbeldörrar med glas i, gärna gamla, gärna skavda och slitna. I USA var det superinne om man kikar på den kända inrednings-TV-serien Fixer Upper. Gamla dörrar i ett nytt hus ger verkligen en känsla av karaktär. Det älskar jag!
 
 
Även trappan upp hade obehandlade trappsteg. En jättefin kontrast till det vita och alla vackra trädetaljer. Jag är inte helt peppad på att man målar allt vitt, så för min del får gärna trappan vara i någon härlig färg eller betsad/oljad.
 
 
Huset på TV hade också en bul-vägg, men i en mer naturlig färg. Vår är mer röd, så jag antar att gamla ägaren betsat den när han plockade fram den under lagren tapet på 80-talet. Jag tycker det är så himla snyggt när den gamla väggen får synas och inte döljs. Vilket hantverk! Inte alls som hur dagens väggar byggs, även om det så klart är hantverk det också.
 
 
Sovrummet var så mysigt med överkastet, filtarna och bjälkarna i taket. Ytterligare en sak jag vill ta fram i vårt hem, och när vi bygger ut/bygger om sätter jag gärna in bärande bjälkar som får vara synliga. Det är bara vackert! Här har dem en fantastisk gammal tegelvägg som sambon blev kär i, men en sådan är svår att fejka. Det går ju att bygga en, eller att använda tapet, men det är svårt att hitta en tapets om ser bra ut på nära håll. Jag avskyr när det ser fejk ut, men är det äkta kommer ju damm från murbruket i den att åka ner i sängen...
 
 
Men det ser allt fantastiskt ut. Så udda och härligt, som om det vore något gammalt hotell i frankrike eller så. Dessutom hade huset en Walk in-closet. Det är ju verkligen superlyxigt. Det kommer vi nog aldrig att ha, även om vi bygger ut. Fast man vet ju aldrig. Kanske bygger vi om ett barnrum till det när barnen flyttat ut om sisådär 20 år...
 
 
Om man tycker det är trångt i sängen, fanns det en hängmatta... där hade jag gärna legat och läst! Eller sovit, om barnen alla kommer och vill sova i sängen och jag känt att jag inte fick plats. Praktiskt!
 
 
Men häftigast av allt var ändå badrummet. Jag älskar duschen, de där svarta spröjs-rutorna. Det är verkligen någonting jag tycker är supersnyggt, lagomt internationellt och industriellt. Sedan är verkligen varenda detalj i det här badrummet något som jag själv skulle ha valt och gjort om jag haft pengarna. Kaklet på golvet, badkaret på lejontassar, guldspegeln... men jag skulle ha velat ha två handfat, så den möbeln skulle ha varit bredare. Men samma stil och med sådant handfat! En dubbel komodd med en stor spegel över eller två mindre.
 
 
På väggen bakom satt vackra hyllor där varenda detalj var genomtänkt. Inga fula 10-kronorstvålar från Ö&B eller RUSTA där inte! Det andades verkligen lyx. Man skymtar också en kristallkrona i taket. Det var en barndomsdröm för mig, efter att jag såg det på ett hotell en gång. För mig var det då, när jag var 14 år, höjden av lyx. En kristallkrona i badrummet. Och jo, så tycker jag väl fortfarande. Även om det idag finns billiga fejk-kristallkronor att köpa.
 
 
Jag kan se mig själv ligga i badet med ett bord som på bilden nedan, med ett glas kallt vatten, en bok och hela badet fyllt med bubblor och varmt vatten. Jisses, vad jag saknar att ha badkar. Det är något som absolut ska finnas när vi renoverat! Sedan måste jag säga att blandaren nog är den snyggaste jag någonsin sett, verkligen gammaldags, som hämtad ur en romantisk film från lyxigt 20-tal från någon Engelsk herrgård. Just Engelsk herrgård är en stil som både jag och sambon gillar.
 
 
Om det är någonting jag verkligen älskar med min sambo, så är det att vi har samma eller väldigt lik smak när det kommer till inredning. Jag älskar gammalt och nött, rokoko och lyx. Han älskar detaljer, hantverk, mörka möbler och annorlunda ting. Jag är lite av Downton Abbey när det kommer till inredning och han är Joann Gains som kan se skönhet i sådant andra kallar skräp. Tillsammans tror jag att vi kan skapa ett hem som är lagom pretentiöst och helt galet.
 
 
Huset på TV hade dock något som sambon blev helt tokig i men som jag ansåg vara "too much". Det var en hel vin- och spakällare med bastu och kallbad, fiffiga lösningar och tegel i mängder. Jag som inte dricker vin och som inte är överdrivet förtjust i att basta skulle ju inte använda en sådan källare särskilt ofta.
 
 
Sambon däremot drömmer om en bastu, trots att han knappt bastade när han bodde hemma. Hans pappa har tydligen bastu på gården även om den inte ligger i huset. Jag vet inte om jag ens sett den, om jag ska vara ärlig, och jag har definitivt inte sett sambon använda den. Så för min del vore det inte värt att lägga pengar på något som sedan inte skulle användas mer än kanske två gånger per år.
 
 
Men jag får hålla med om att det var en grymt häftig källare! Jag hade ju inte tackat nej till ett bubbelbad. Men har man badkar behövs det ju egentligen inte, om inte som en social grej där hela familjen/många vänner skulle få plats. Det vore ju inte fel. Så istället för vin kanske vi skulle ha en whiskykällare och istället för bastu ett bubbelbad för minst 6 personer...
 
 
På bilden nedan ser ni familjes kallbad. Det skulle jag aldrig använda. För mig såg det ut som ett tortyrverktyg eller en lucka där man dränker sina barns kompisar om dem blir för jobbiga. Nej tack... och kallbad skulle jag aldrig ta, fast sambon älskar det. Han hade garanterat använt den varje dag.
 
 
I bastun hade man inte en slev att lägga vatten på aggregatet med, tan en hel anordning med kran. Jättekul detalj, som sambon verkligen älskade, men som jag återigen tyckte var onödig. Kul, men onödig. Om man vred där spolades det vatten till en liten kopparhink...
 
 
... som sedan tippade över och hällde vatten i aggregatet. Lite väl konstigt och avancerat, när en slev räcker. Men som sagt, sambon tyckte det var riktigt häftigt. Och tanken är ju häftig, det går jag med på. Vi får väl se, den dagen vi sätter oss ner och ritar upp hur vi ska renovera/bygga ut huset. Om det blir en bastu eller inte, och i så fall om sambon får fria tyglar att hitta på liknande lösningar på våra i-landsproblem.
 
 
En sak är i alla fall säker, och det är att programmet "Vem bor här?" hamnat på min fem i topp över bästa program som sänts på TV. Det är så synd att SVT inte låter programmen ligga uppe längre. "Rättighetsskäl" tycker jag är en dålig ursäkt. Skriv bättre avtal om att ha programmen en längre tid. Detta har legat ute en månad. Ett halvår borde väl i alla fall kunna fungera! TV4 och andar stora online streaming har ju upp till ett år eller ibland längre.
 
 
Men oavsett, detta hus på Västkusten var verkligen fantastiskt och inspirerande!
Vad är din "dröm-feature" i ditt hem?
 
Scrolla ner mot det förflutna