När trädgården tar form

Det här huset. Vi föll pladask för bulväggen i vardagsrummet, de udda detaljerna, bjälkarna och de härliga vinklarna och vråerna. Vad vi inte kunde se då, när allt var täckt av snö, var trädgården. Nu lär vi känna den. Jag älskar dessa kvällar av småpyssel bland plantorna. Jag och sambons mamma skulle flytta en syrénbuske och hittadee n övervuxen rabatt. Så nu håller jag på och funderar över hur jag ska kunna flytta över rosor till båda sidor av gången. Rosor är en av mina absoluta favoritblommor. En del av mig vill vänta med det här tills jag vet vad det kommer att komma för blommor på de buskarna vi har, en annan del längtar efter att dem börjar blomma i två fina rader. Jag har klippt ner dem rejält och köpt hem rosjord med extra näring till blommorna. Men nu kommer några dagar att uppackande av lådor, innan jag tar tag i det här... just nu bor vi i ett hav av kartonger, så trädgården får vänta en liten stund.
Vilken är din favoritblomma, och har du några tips att dela med dig angående trädgårdsarbete? 
 

När Annie uppdaterade trädgården

Så här såg vår trädgård ut helt nyligen. Jag hade satt upp ett provisoriskt stängsel för att Hollie inte skulle hjälpa till och gräva. Men det var trist och dött och inte alls hemtrevligt och ombonat. Så jag och sambons mamma tog en sväng till trädgårdshandeln här i Visby och jag kom hem med tio gånger så mycket som jag planerat. Sedan tillbringade jag hela dagen ute i det vackra sommarvädret.
Jag har alltid älskat att vara utomhus. Trädgårdsarbete är så avslappnande. Man pysslar och lyssnar på fågelsången. Eller så har man en ljudbok i ena örat. Jag lyssnade på sista boken av Game of Thrones. Eller, den sista som kommit ut. TV-serien ligger före bokserien. Jag älskar att lyssna på ljudböcker. Nästan lika mycket som jag älskat att lyssna på fågelsången.
Den här rabatten grävde sambon och hans mamma upp för några veckor sedan, och efter det har den stått tom och ödslig. Hollie har varit behjälplig och försökt plantera hundleksaker i den, kanske i ett försök att få fler. Så därför satte jag upp det lilla stängslet för att hålla henne ute. Nu har jag ersatt det av stenar. Stenarna hindrar henne en aning och gör det mindre lockande att gräva. Hittills har hon inte grävt upp mina rabatter.
Det satt en blomsterlåda vid hallfönstret, full av döda blommor. Så jag tömde ut den och satte andra blommor i den istället. Mer levande. Än så länge. Vi får se hur länge vi lyckas hålla liv i dem. Vad mer har jag planterat då? En murgröna flyttades från andra enden av trädgården till den här rabatten. Två nejlikor inhandlades och planterades bredvid de där underbara gröna växterna med rosa i. Jag har ingen aning om vad dem heter, men så ska jag ju heller inte prata med dem, så det spelar nog ingen roll.
Sedan tidigare hade vi en annan liten buske där, så den fick sitta kvar. Den har stora, fina löv, så den verkar i alla fall trivas. Värre är det med den där gulaktiga busken... den hämtade sambon och hans mamma från hans barndomshem, om jag fattade det korrekt. Men vi glömde bort att vattna den eftersom han planterade den rätt så långt bort utom synhåll... vi får se om den överlever.
Nyplanterade rabatter är så fina. Kontrasten mellan den svarta jorden och de färgglada blommorna. Och stenarna tog jag från andra sidan av tomten, där dem legat som dekoration runt altanen. En altan som är mycket finare utan dem...
Jag längtar efter att trädgården blir lummig av blommor. Jag älskar blommor. Jag valde starka färger som lyser upp. Fönstren på huset är nästan roströda, så jag ville fortsätta i den röda färgen, men det fanns inte så mycket i just rött som jag tyckte om. Så det fick bli rosa och rött som inslag i det gröna. Vissa tycker att rosa och rött inte passar ihop. Jag håller inte med om det. Allt handlar om balans, mängd och nyans. Jag tycker att rött och rosa kan vara fint ihop.
Rött är en färg jag aldrig funderat mycket på. Det har alltid varit en julfärg i mina ögon. Men det är sambons favoritfärg (förutom svart, han älskar svart...) så kanske har jag vant mig mer och mer vid den med åren. Trots allt, så målade jag ju en bänk röd för några år sedan...
Så nu är det fint och blommigt! Jag måste bara komma ihåg att vattna... det är värmebörja just nu, det har nog ingen missat. 24-30 grader de senaste veckorna och inte en droppe regn. Det känns nästan som att bo i Santa Barbara igen. Fast mycket bättre.
Jag planterade lite blommor i krukorna förra ägaren lämnat kvar. Lavendeln fanns redan här, men nu bor den i en kruka. Det känns lyxigt att hitta stora krukor i förrådet här. Att röja i de få förråd som finns här är lite som att gå på skattjakt. Det mesta är skräp (tömde 5 säckar brännbart skräp från planteringsboden) men här och där hittar man lite juveler också. Som dessa krukor och den blå bollen.
 
Men hur mycket jag än älskar att vara ute i det fina vädret och påta i trädgården, så älskar Hollie det ännu mer. Det betyder att hon också får vara ute med mig, och att jag då och då kastar någon av hennes leksaker. Hon har lärt sig vart hon får vara nu och kan vara ute själv. Men jag liter inte helt på henne än. Med tiden kommer hon kunna vara lös ute i trädgården på egen hand. Men dessa varma, soliga dagar är jag ute med henne så mycket jag bara kan.
Det här huset. Jisses vad jag älskar det. Ska ni kika på hur det såg ut före och efter då? 
Samma stentrappa. Samma hus. Men lite mer liv och glädje. Nu är det min favoritplats att dricka morgonkaffet på. Bland blommor. Och kasta leksak till Hollie under tiden.
Och nu, rabatten. Nu är dne lite mer uppdaterad. Så får vi se vad som överlever...

När man njuter i trädgården

Så här ser det ut i vår kaosiga drömträdgård just nu. Hollie har varit gullig och grävt upp en planta i planterade omför några veckor sedan, så den är död nu. Hon ville plantera sin röda gummileksak istället. Kanske var det hennes sätt att visa att hon vill ha fler leksaker... men jag tvivlar på att det växer upp hundleksaksträd om jag vattnar hennes plantering. Så jag slängde den döda blomman, kastade leksaken ur rabatten och fyllde igen den igen.  
Trädgården är verkligen en blandning av skönhet och kaos just nu. Jag vill plantera stockrosor och ranunkler, mer tulpaner och körsbärsträd. Jag vill såga ner de två döda träden som pryder trädgården. Jag vill helst prova att göra det själv. Tyvärr är trädgårdens största träd dött. Det är ju synd i och med dess storlek. Det andra trädet är mycket mindre och det gör inte så mycket att det är dött. 
En annan sak jag ser fram emot att göra i ordning är altanen. Den är i väldigt dåligt skick och vi har vilda (och dyra) planer av hur vi vill göra om den i framtiden. Vi drömmer om ett växthus/orangeri. Om ett nytt, fräscht växthus så att vi kan riva det som skymtar i bilden, då det är angripet av mögel. 
Det är underbart att drömma, men det är ett tag kvar dit. Än så länge nöjer vi oss med stolar med omaka dynor, olika höjder och färger. Jag håller på att måla om lite möbler jag fyndat på Rusta, utgående konstrottingmodeller. Jag håller på att experimentera med att först måla dem med utomhusfärg, sedan lacka dem med båtlack. Då borde dem rimligtvis klara utomhusklimatet i väntan på ett växthus...
Tills dess hänger vi på det slitna, grånande och delvis dåliga trädäcket. Grillar, fikar, pratar, dricker te eller kliar katt. Sedan går vi ner i trädgården och kastar lite boll eller den där röda favoritleksaken. Det är så man njuter i trädgården just nu. Man rensar ogräs, kastar boll, ansar träd, kastar pinne, planterar om växter, kastar något annat... kliar hundmage och fikar lite till.
 Älskade lilla hund. Hon älskar trädgårdslivet!
 
Scrolla ner mot det förflutna