När vi ses på andra sidan bergen

I sommar kommer du att spridas här, så att din själ kan springa tillsammans med din syster och mammas. I sommar kommer det vara min tur att kasta askan och se den spridas för vinden. Ett moln av sorg, smärta och saknad som sakta men säkert lägger sig och lämnar kvar tomheten. Här har vi vandrat tillsammans i livet, och hit kommer jag vandra att besöka dig när jag lever vidare, utan dig. 
Jag lovade dig att nästa gång vi sågs skulle det vara för alltid. Med det menade jag resten av ditt liv, inte efter livet slutat. Men nu blev det så och hur det än smärtar mig att förlora dig, hur ont det än gör att inte få säga hej då, så är jag glad att du slapp leva med smärtan tills mitt löfte kunde infrias. Jag är så glad och tacksam att du fick somna in bland själar som älskar dig, själar som alltid kommer minnas dig och älska dig livet ut. Jag är tacksam över att ha fått älska dig i så många år.
 
Du föddes som en av tio valpar i min mammas sovrum. Jag fick träffa dig för första gången när du var två veckor gammal och det var kärlek från första stund. Du hade lugna, kloka ögon som jag drunknade i. Redan från början levde vi i en ständig kamp mot fördomar och idiotiska människor som dömde dig utan att veta vem du var. Som trodde du var farlig eller mordisk, och veterinären välkomnade oss tillbaka för avlivning inom ett år eftersom hon inte trodde på oss. Jag har aldrig blivit så ledsen och förödmjukad i mitt liv vare sig före eller efter det. Men du blev aldrig farlig. Du blev underbar.
 
Du var smartare än vad jag trodde att en hund kunde vara, och piggare och mer full av liv än någon jag någonsin tidigare mött. Du lärde dig snart öppna dörrar för att slippa vara ensam, kylskåp för att komma åt något gott, skåp för att komma åt soporna och badrumsdörrren för att sno kattmaten. Du tvingade oss att hela tiden ligga steget före, fast vi alltid låg steget efter, och vi fick skaffa barnlås på allt för att hålla dig borta. Ingen har fått mig att skratta eller svära så mycket som du. Du har fått mig att skrubba golv från frityrolja i timmar, men du var också där och höll mig uppe när jag föll. När livet blev svart och alla drömmar dog, tvingade du mig att gå ut i ljuset och njuta av det vackra som grodde där. Det var med dig jag lyfte kameran och det var du som tvingade mig att lära känna den. Du förändrade mitt liv. Du räddade mitt liv. Och jag fick rädda ditt, där du föll ner i klippskrevan i berget och räddningstjänsten fick rycka in.
 
Jag kommer adlrig glömma hur du hatade att åka bil, men hur du samtidigt inte kunde tänka dig att stanna hemma. Jag kommer aldrig glömma hur du slukade allt som ens påminde om mat och hur du försökte smyga bakom min rygg eftersom du visste att du inte fick. Jag kommer aldrig glömma hur du fjäskade för min pappa och stal hans kanelbulle ur hans hand. Jag kommer aldrig glömma hur du slickade mina tårar från kinden eller somnade vid min sida, utsträckt, så att jag fick hålla om dig. Jag kommer aldrig glömma hur ledsen du kunde se ut när du ville ha uppmärksamhet eller hur lycklig du blev om man viskade "Ska vi gå ut?". Jag kommer aldrig glömma dig. Jag kommer alltid att älska dig. Tack för sju fantastiska år. Tack för tusentals fantastiska minnen. Du har gjort mig fantastiskt lycklig. Vila i frid, älskling.
 
Lady
18 Juni 2010 - 20 April 2017
 
 

När man tar helg

I Kalifornien, USA finns det väldigt få platser med riktigt kaffe och med kakor som faktiskt är bakade av någon och inte av miskiner fyllda med kemikalier. Att gå och få sig en god fika är inte lätt, men det finns ett ställe som levererar! Självklart är det inte Amerikanskt, utan danskt... ägs av dottern till ett danskt bagarpar som flyttade hit, så det är danska familjerecept fast med amerikanska ingredienser. Hit gick vi bland annat när jag fyllde år, och nu känner personalen igen oss som om vi vore stamkunder fastän vi är där kanske en gång i månaden. Snacka om att vi är ett färgstarkt gäng! Idag gick vi hit för att fira. Det har varit en tuff vecka för oss alla på olika sätt och vis, så vi bestämde oss att ta helg med bravur. Med god mat, smarrig efterrätt och hundvalp! Kan livet bli bättre än så? Människor man älskar och valpgos på sin favoritrestaurang. 
 
Tre saker som sätter guldkant på vardagen:
- Kärlek.
- Valpar.
- Fika.
 
Har ni några helgplaner?

När man provade ut sin trollstav

Som barn var en trollstav det som toppade min önskelista strax under "egän hest" eller "rikktig pony!". Jag drömde så innerligt om att få gå till Olivanders och få hjälp att prova ut en. Eftersom att mitt hogwartsbrev gick vilse eller så, blev det dock inget besök till Dragongränd, så jag fick göra mina egna i träslöjden. Jag sågade helt enkelt av rundstavar, slipade dem och målade dem glittriga, så hade vi trollstavsutprovning i mitt sovrum jag och min lillasyster. Tillslut sa mamma till att det räckte med trollstavar hemma och undrade om vi verkligen fick lov att använda så mycket trä till "trollstavar" av träslöjdsläraren. Jag kan inte minnas att jag någonsin frågade träslöjdsläraren om lov, men jag tvivlar på att han hade misstyckt. Han tyckte mycket om mig, min gamla träslöjdslärare. 
Hur som helst fick jag ju i vuxen ålder ändå åka och prova ut trollstav. Men jag köpte ingen. Olivander själv var ju inte där och kunde hjälpa mig att prova ut en. Men dem hade andra, väldigt trevliga häxor som hjälpte till i butiken. Och vilken fin butik det var! Spegeln??! Ja tack. Det ska bara ljus i ljusstakarna.
Så det blev inga trollstavar för oss, men vi fick njuta av butiken, av utbudet och av den lilla staden. Jag önskar ju att den vore mycket större än vad den är. Tänk att bygga upp en riktig Harry Potter värld i England, med ett riktigt slott med massor av rum, en hel by utanför med övernattningsmöjligheter och så? Det vore någonting. en hel by inspirerad av den magiska världen. Men ett litet hörn av Universal Studios fungerar ju ganska bra ändå. I alla fall så länge. 
Men det som imponerade allra mest på mig med Hogwats och Hogsmeade på Universal Studios var inte attraktionerna eller dekoren. Det var det där oväntade. Det där lilla extra. Det som annars alltid glömts bort. Men inte här. Inte den här gången. En av de allra roligaste sakerna att besöka var... *trumvirvel*... toaletterna!
Här inne hörde man Misnöjda Myrtle gråta och klaga och sucka. Och så var det Harry Potter stil på allt därinne.
Till och med på skylten"ur funktion"...
Scrolla ner mot det förflutna