När man invigde årets loppissässong

(Travhästen på bilden körs och ägs av gårdskarln på gården vi bor på. Såg det först när jag kom hem!)
 
Som nybliven husägare är det myckets om ska fixas och mycket som behövs göras. Jag och sambon har en hel del prylar, men vi saknar också många väsentliga saker. Att köpa nytt kostar en hel del, och man är beroende av vad som finns på marknaden. Går man på loppis kan man hitta precis det man älskar, för en bråkdel av priset - men det gäller att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt. Det var jag inte i helgen. Först var jag på Visbytravet, som hade bakluckeloppis. Där fanns en massa skatter för andra människor, men för mig fanns där bara skräp. Så jag åkte snabbt vidare till Röda Korset.
Där fanns en hel del fina saker. Tavlor och köksprylar i mängder. Vi har ju inte flyttat in än, så tavlor letar jag inte efter, och köksprylar är jag selektiv att köpa på loppis. Det ska vara lätt att göra rent dem, eftersom det känns ganska fräscht att köpa saker som haft med matlagning att göra, som stått på en hylla och samlat dam kanske i årtionden, innan man ska börja använda dem igen. Men jag gjorde två fynd på Röda Korset. En pastaslev i stål (15kr) och en helt ny oboyburk, fortfarande i sin obrutna plastförpackning (10kr). Jag hade en sådan oboyburk i många år, men den tog mamma med sig i sin flytt. Så nu har jag en egen igen och hon kan behålla burken med gott samvete!
Sedan åkte jag vidare. Nära vårt nya hus ligger en riktigt stor secondhandbutik, som kallas för "Toggas". Jag har aldrig varit inne förut, men jag har hört mycket om det. Jag måste säga att jag blev positivt överaskad men också väldigt besviken.
Stället var stort, och priserna rimliga. Inte billigt som på Röda Korset, men inte några konstiga oförsvarliga överpriser heller. Högre priser än vanligt på second hand, men för någon som försörjer sig på sin butik så var det skäligt. Och roligt att gå omkring och drömma! Jag letade efter ett gammalt skrivbord eller svarvade bordsben, men det fanns inget som föll mig i smaken.
Men det fanns väldigt mycket roligt att titta på! Gulliga barnleksaker, retroporslin och gamla silverföremål. Sjökort över Gotland. Ett sådant har vi i vår gätstuga, som jag funderar på att rama in och ta in i huset senare. Så även om jag inte såg någonting som fick följa med hem hos Toggas, fick jag mycket inspiration!
Han hade galler som han har i dörrarna här på Gotland. jag vill byta balkongförren på övervåningen ut mot vägen, och kunde inte låta bli att drömma om att sätta in ett sådant stålgaller i den dörren... det vore så himla fint. Men dyrt, så det blir någonting för framtiden. Att specialbygga en dörr låter inte som ett billigt projekt. Däremot såg jag ett skåp som jag tyckte om. Jag funderar på om man skulle kunna bygga något liknande. Så jag tog en bild på det för att minnas hur det såg ut. Sambon vill ha ett barskåp i framtiden, och jag skulle vilja att vi bygger det. I framtiden. Så himla mycket som ligger i framtiden. Det är helt okej. Det gör nuet mycket mer stressfritt och härligt.
Men den här stolen. Det var helgens sorg. Jag älskar den stilen. Jag skulle utan tvekan kunnat betala 5000kr för den. Men den, dess tvilling och en matchande soffa, var redan såld. För 500kr. Det är nackdelen med loppis. Man måste vara på rätt plats vid rätt tidpunkt. Här missade jag verkligen något. En helt fantastisk stol och jäklar vilket fyndpris som betalades för den. Men jag tröstar mig med att vi ändå inte har platsen just nu, och att om en sådan stol sålts en gång, kommer det fler tillfällen i framtiden. Kanske inte lika billigt... men förr eller senare kommer jag att hitta en fåtölj i skinn/läder. Ytterligare en sak att skjuta på till framtiden. Nu ska jag tillbaka till vårt lilla hus, och måla väggar.
 

När det snart blir verklighet!

Vet ni vad det här är?! Ja, det är ett tomt rum med några målarburkar i fönstret och lite lister här och var, men vet ni vad det kommer att bli? Det kommer att bli mitt kontor! Egentligen är det alldeles för tidigt att skaffa ett, men det fungerar inte att redigera hemma och jag måste verkligen kunna maximera min arbetstid. Så jag investerar i ett kontor! Ett eget. Där jag kommer att sitta och redigera, träffa blivande brudpar och ta enklare bilder. Där kommer jag kunna sitta och planera, organisera, arbeta. Bygga hemsidor, networka, allt sådant. Jag längtar sp himla mycket! Så i helgen ska jag ut på skrivbordsjakt. Jag vill ha ett fint, lagom stort som jag sedan kan måla om. Det finns bord jag kan låna tills vidare men jag behöver något som är neutralt, så det kommer inte fungera i längden, men antagligen tills en början, om jag inte hittar någonting!

Jag och Hollie gav oss ut på skrivbordsjakt igår, men vi kom hem med en gungstol istället (300kr). Sliten och i behov av lite färg, och det ska den få! Den blir nog turkos, skulle jag tro. Funderar på att låta den bli rummets färgklick, när nästan allt annat på kontoret kommer att gå i grå, svarta eller vita toner. Men först siktar jag på att jobba klart dagens arbetspass och sedan ta renoveringshelg med skrivbordsjakt, hundlek och sambosaknande. Lite kattgos och kanske en slipning av den här gungstolen skulle heller inte skada. Vi får se vad som hinns med.
Dags för fredag och helgplaner!

När man är sommarfin

Vi är dagar ifrån att åka hem till Sverige. Jag går med lätta steg och solen värmer ett redan varmt hjärta. Jag skulle vilja säga att jag vandrar längs stranden och njuter av de sista dagarna i USA, men det är inte min grej. Jag jobbar in i det sista. Redigerar bilder, fotar. Mellan varven sitter jag i sängen med kattungen i knäet och ser henne bita mig mjukt i handen. Hon är inte hårdhänt, men ihärdig. Och jag är hopplöst förälskad i henne och försöker att inte gråta vid tanken på att inte få se henne på månader. Hon jagar våra fötter och händer men sover på eller mellan oss om nätterna. Kommer upp och spinner och somnar på min bröstkorg om kvällarna. Trycker in sig under min haka och somnar sedan där. Nöjd. Lycklig. Trygg. Och jag blir alldeles varm vid tanken på att hon lever tack vare oss.
 
Den här sommaren kommer bli så annorlunda, så underbar och så flyktig. Vi kommer bli med kattungar och ha hundvalpar hemma, vi kommer flytta från ett hem till ett annat. Vi kommer säga hej då till vänner och hej till andra. Och jag hoppas få gå längs steninga stränder och frodiga ängar i mulet väder med en växande valp skuttande vid mina fötter och kameran om halsen. Som vanligt blir det inte alls som man ville eller trodde. Men det blir vackert. Mycket vackrare än jag kunde ha föreställt mig för några månader sedan. 
Scrolla ner mot det förflutna