När man vabbar för första gången

 
Idag blev det dags för premiären av den berömda "vabbningen". Vårt av sjukt barn. Livia har tandsprickning av två stycken hörntänder samtidigt och har mått dåligt i ungefär en vecka över det, men i helgen har hon dessutom hostat och snorat lite. Så vi tar det säkra före det osäkra. Hon har haft så ont i munnen att hon inte velat ha sin nappflaska ens stundtals, så det har varit flytande Alvedon och mjuk mat som inte måste tuggas som gällt. Vår annars matglada skrutt har inte velat äta, inte sova utan mest velat ligga på axeln och gny. Hon har sovit jättedåligt nu hela helgen så det har varit en dos alvedon varje natt som gällt.
 
Så idag blir det skönt för mig och henne att vara hemma och ta det lugnt. Imorgon kommer det vara karensdag för henne, så hon är tillbaka på dagis först på onsdag. Jag har en fotografering torsdag, så tills dess hoppas jag hon är frisk nog att gå till dagis. Just nu sover hon, men jag kunde inte somna om, så jag sitter här med en kopp kaffe och en katt i knäet, njuter av solskenet och funderar på om det blir varmt nog för lek i sandlådan idag eller inte. Det blev en skum helg, för sambon blev akut sjuk i förmodad njursten och fick skjuta på sin jobbresa. Vi tog ledigt ihop och stängde av allt, för första gången på några månader typ. Vi hämtade ett kök till blivande garaget/gästhuset. Det ser inte mycket ut just nu, men det ska slipas ner och målas om för att slutligen få nya knoppar. Vi fick det gratis och det är nästan helt i trä, platsbyggt av en mästersnickare för hans eget hem. Jag förstår inte hur man kunde skänka bort en sådan skatt, men vi kommer att ge det ett långt och lyckligt liv!
Nu har vi kök och innerdörrar fixat till garaget. Många bäckar små!
 
Scrolla ner mot det förflutna