När man äntligen är hemma

Inatt kom vi hem. Så skönt det var! Jag var på läkarundersökning nu på morgonen, så jag har inte hunnit ut till kontoret än. Men jag ska. Sitta där sent och redigera, njuta av att ha en bekväm och bra ljussatt plats att arbeta på. Den här veckan har varit svår, men jag har fått mycket gjort och hunnit med intressanta möten. Men nog om det! Jag vill så gärna visa lite bilder från innan vi reste iväg. Från när min sambo lärde sin mamma att köra agility med Hollie.
 
Och det var inte bara Hollie som ville prova. Fast Maiko var mer intresserad av att ligga på tunneln än att springa igenom den. Att ligga i den gick också bra. Hollie rusade över honom flera gånger, och vi fick lyfta bort honom från tunneln när han lade sig tillrätta där. Det var inte så populärt.
 
 
Mer populärt var hundgodiset sambons mamma hade med sig! Rätt som det var sprang Hollie fram och ställde sig och glodde. Då upptäckte vi att Maiko i sin tur upptäckt burken med hundgodis och försätt sig själv. Hollie blev riktigt avundsjuk. Jag brukar säga att vår katt tror att han är en hund. Han äter hundgodis och går med på promenaderna, jagar bollar och är så social att han går till grannarna när vi inte är hemma i jakt på lite kärlek. 
 
 Ser ni Maiko på bilden nedan? Jag såg honom inte! Inte förrän jag gick igenom bilderna. Visste inte ens att han lärt sig hoppa upp där... men det är en bra plats! Min favoritplats i trädgården, helt klart! Hindrena köpte jag för flera år sedan på Rusta, men jag har inte använt alla förut. Men nu står dem uppställda i trädgården så att sambon och Hollie kan köra ett morgongympapass där tillsammans. Uppskattat!
 
Och jag var mäkta stolt över att sambon, som nyss lärt sig grunderna i agility själv, tränade upp sin fina mamma på det också. Så nu har Hollie många som springer och leker med henne! Det är så fint att se dem i trädgården.
Agility är vår nyupptäcka kärlek. För sambon helt ny, för mig nygammal. Och ganska så nu för Hollie också! Hon har ju provat grunderna med mig men hade inte sprungit en hel bana föränn nu i somras. Hon älskar det, när man har rätt motivering! Vissa leksaker fungerar fint, och visst godis. En rolig och aktiv sport som tröttar ut både förare och hund. 
 
 
Och katt. Även katten blir trött av agility. Även om han inte hoppade en bråkdel så mycket som Hollie. Men det är arbetsamt att sno hundgodis och att ligga på tunneln. Och att gå fram och tillbaka längs gräsmattan för att se om hunden missat att äta någon godisbit. 
 
 Hoppas ni får en fin helg! Jag ska jobba, och på söndag får vi gäster. Det ska bli roligt! 
 

När man tittar tillbaka

 
Även i år har jag känslan över att jag missat medeltidsveckan. Det var så fullt upp att jag knappt hann vara där, coh nrä jag var där så var det hela tiden med jobb eller något annat som behövde göras. Men jag hann i alla fall gå på marknaden och spenderat aningen för mycket pengar. Jag köpte ett grått vadmalstyg som jag ska sy mantel av (vi får se om det hinns med till nästa år...) och ett spänne att fästa den med. Jag köpte en klänning av en kompis och mjöd till sambon. Och så köpte jag ett par medeltisbyxor till sambon som vi ska färga och snöra. Vi ska sy honom en tunika, så har han mer allternativ att ha på sig till nästa år.
 
 
Det är så himla roligt att gå omkring och titta på marknanden. Men till min stora sorg åt jag inte en enda bränd mandel. Det var för varmt så jag var inte sugen. En av dagarna var jag ruskigt nära värmeslag och fick åka hem och vila. En av dagarna försökte jag umgås med vänner och bekanta men det var samma dag sambon skulle åka till fastlandet så jag hade svårt att njuta utan kände mig smått stressad hela tiden. Nästa år ska jag enbart fotografera.
 
 
Jag är så otroligt svag för alla dessa vackra detaljer. Jag har träffat människor och knutit kontakter som förhoppningsvis görd et möjligt att få in mer sagor och forntid i min vardag. Jag ser fram emot så mycket nu framöver. Som att i höst, när renoveringen är över och livet lugnar sig, sitta och sy i soffan.
 
Nästa upp är meldetida jul!
 

När elen kommit tillbaka

 
Vilken dag...! Vi har fått regn på Gotland, i alla fall. Det är nog det enda riktigt bra man skulle kunna säga om den här måndagen. Annars så har vi haft strömavbrott halva dagen, så mjölken surnade och jag kunde inte få varken morgonkaffe, frukost eller lunch. Det har varit varmt och kvalmigt så jag sov dåligt i natt också, så vid tresnåret kom först elen tätt följd av migrän och tre timmar i sängen för min del, med en varm hund tätt intill och ett rum med ca 30 grader. Så jag kan lugnt säga att jag haft bättre måndagar! Men nu kan det ju bara bli bättre? Taggar för tisdag!
Scrolla ner mot det förflutna