När man visar mer Behind The Scenes

Michelle och jag anlände innan dem andra. Det hade varit en kemisk olycka inne i huset. Eller var det en olycka? Den enda som var där inne, när det hände, överlevde inte. Så får vi någonsin veta? vad som  verkligen hände där inne?
Inte ens jag vet. Fastän jag var där. Fastän jag såg den lilla flickan vet jag inte om hon finns. Har hon funnits? Vem har rätt, hennes mamma eller pappa? Har dem funnits? 
Nej, dem är personer - personligheter - i ett manus. Ett manus vi filmade till en kort skräckfilm som nu i dagarna går in i post production. Och jag var en av alla dem som var där och fångade det på bild. Jag var Behind The scene photographer. Och extra, råkade jag bli också.  
Sjukt kul upplevelse, att spela in film. Att träffa så många människor med så olika intressen som knyts samman för att skapa magi. Alla måste finnas där, samverka, om det ska bli någon film. Utan skådespelare vore ingen film en film. Utan ljud blir det möjligtvis en stumfilm. Utan en kamera... ja, vad blir det då? En teaterpjäs utan publik? Alla har sin roll. Alla är viktiga i ett team.
Och det här teamet var en härlig grupp under tre hektiska men spännande dagar! Och det här är bilder från andra och tredje platsen vi var och spelade in på!
Thank you for this experience!

När någon skämmer bort en

Första skolveckan är slut, och vi tar helg här borta på jordens andra sida. Vi har också avklarat första riktiga veckan tillsammans, han där och jag. Han som tjatade i typ två år på att jag skulle flytta hit och plugga. Men som slutade tjata och som skulle flytta hem, och överraskades av mitt beslut om att faktiskt komma hit, tillslut. Han som stannade. Han som kom på idén att vi två kunde bo ihop. Han som alla utom jag kallar för min pojkvän. Den killen. Komplicerat? Haha, nej då. Han är kort och gott världens finaste. Och nu firar vi att vi stått ut med samboskapet i en hel vecka. Och jag har fått världens sötaste sked av honom, så varje morgon kan jag starta dagen med ett leende och min skål mussli. 
 
Nu tar vi helg tillsammans!

När man förälskat sig i en ormbunke

På väg till skolan hittade jag en kompis. Eller ja, kanske inte. Vad är egentligen en kompis? Om kompis definieras som en som lyssnar på en, låter en prata, visar en tålamod och tillbringar en lång stund i ens sällskap... ja i så fall var det en kompis jag träffade! En urtjusig ormbunke som råkade stå där längs med vägen och lojt vajja i vinden. Vi tillbringade säkert en halvtimme i varandras sällskap och det var hur trevligt som helst!
Jag blev nog lite förälskad i den där ormbunken.
Scrolla ner mot det förflutna