När man är i vecka 26

 
 
Alltså tiden går så fort!. Vi är i vecka 26 nu, på väg mot 27. Nu sparkar den lille kraftfullt och engagerat därinne och även sambon känner det tydligt när han lägger handen på magen. Tydligen kan liten både se och höra, så den kan avgöra om det är natt eller dag, vad som är upp och ner och så smått känna igen röster eller melodier. Fast den verkar inte bry sig om det här med upp och ner, för den vänder sig hej vilt därinne. Magen är riktigt stor, men jag har inte gått upp mer än några kilon. Jag har köpt tre par gravidbyxor för 50kr/st så nu har jag ett bra klädförråd! Mina tröjor passar typ allihopa eftersom jag gillar för stora plagg och långa linnen.
 
Imorgon ska jag till sambons chef och gå igenom deras vind med hans fru! Det ska bli jättekul. Deras yngsta är sju år nu och deras äldsta typ 19, så fler barn känns inte aktuellt för dem. Så när vi berättade vår nyhet innan jul bad dem oss komma över och kika om det var något vi vill ha. Det ska bli jättekul! Framförallt har dem en barnsäng som kan bli grymt bra. Det är största anledningen till att Hollie inte fick hänga med, så jag kan packa bilen full med saker... vi har verkligen haft en otrolig tur. Många bekanta som gett bort/lånat ut eller sålt superbilligt till oss. Så vi har än så länge knappt lagt några pengar alls på det här lilla knytet. Och det är så fina saker också! Det här med återbruk är verkligen bra och roligt på alla sätt och vis. Bra för miljön och för plånboken!
 
Nej, nu ska jag köra sambon till hans jobb. Han stannar på fastlandet några extra dagar och lagar sin bil, som gått sönder här. Ha en härlig lördag så länge!

När man lekt lite med fönstret

 
Knasiga bilder va? Jag lekte lite med gardinen framför fönstret efter att jag tagit veckans bild på magen. Jag fick för mig att öva lite inför de "riktiga" bilderna som jag kommer att ta om någon månad, när magen är större, så jag hämtade ett par extragadiner. Jag tycker att siluettbilder på gravida kvinnor är jättefint, men jag är inte alls bekväm framför kameran. Jag insåg att jag 1) behöver ta bilderna i Roma, där jag kan ha en större lokal och använda studioblixtar och 2) jag behöver assistans, så sambon kommer att få hjälpa till. Att se hur tyget skrynklar sig, fixa fokus och posera samtidigt var något av det svåraste jag gjort. Det är mycket enklare att fotografera andra än att fotografera sig själv! Jag tänker ta liknande bilder som dessa, men bättre och så planerar jag att ta fina bilder på mig och sambon när det blir vår, utomhus bland vårblommorna. För det kommer jag köpa någon fin, flaxig klänning. Så det ser jag fram emot! Det här är en så himla fin och spännande tid, och jag har aldrig känt mig så vacker som jag känner mig just nu. Så fören gångs skull längtar jag lite efter att stå framför kameran.
 
 
 
 

När släkten donerat

 
Jag har världens snällaste släktingar! Först lämnade moster en liten påse med kläder hos mamma och sedan kom min syssling efter dopet igår med en påse med inte bara barnkläder, utan också amningsbh:ar, strumpbyxor, amningslinnen och fler praktiska saker! Jag blir så rörd av hur snälla alla människor är. Den som sa att barnkläder är dyrt hade nog varken släktingar eller vänner i en ålder med barn. Vi har hittills spenderat omkring 300-400kr på barnkläder men vi har nog hela första året klart med kläder redan nu. Oasvett om det blir en pojke eller flicka, så blir det i alla fall ett billigt första år ur synpunkten av klädinköp. Vi får ärva en hel del av både sambons barndomsvänner och mina släktingar. En hel del saker och möbler får vi också ta över eller ärva. Så vi kan spara pengarna tills att den här krabbaten är större och dyrare i drift. Det känns så skönt! Nu måste jag visa ett axplock av vad vi fick i helgen.
 
Hur gulliga är inte dessa plagg? Älskar bodyn med giraffötter! Och de där jeanshängslebyxorna? Hur söta är då inte dem?!
 
 
Nu kommer ju vår bebis troligtvis inte använa så mycket kläder i början eftersom det är tidig sommar/senvår när den föds, så vi har troligtvis redan nu för mycket, särskilt i storlek 50. Å andra sidan så räknar jag logiskt med att vår skrutt kommer att ha 50 när den föds eftersom att ingen i närmaste familjen varit större än så vid födseln (oftast mindre). Jag ska gå igenom och sortera upp i grupper för att se hur många plagg vi har i varje storlek när jag är hemma sen, kanske redan nästa vecka. För det är ju onödigt att ha allt för mycket i små storlekar som dem växer ur direkt. Har jag hört...
 
Jag har ju kvar lite kläder från när jag var liten också, så jag ska gå igenom och kolla storlekarna på dem också snart. Jag tog in dem strax före nyår för att sortera och tvätta. Det är ju ett tag tills den lille kommer, så det är ju inte precis någon brådska. Och eftersom vi inte vet vilket kön det är känns det viktigt att hålla hyffsat neautrala kläder. Jag märker själv att jag med "neutrala" menar allts om inte är rosa eller lila eller med för mycket "tjejiga" mönster. I den här högen fanns en söt body med bamse och  en enhörning. Den är egentligen över gränsen, men å andra sidan älskar jag bamse. Och varför skulle en kille inte kunna ha några rosa plagg? Och varför skulle en tjej inte kunna ha mörkblått? Det där känns bara så konstigt. Det rör ju sig om en liten bebis. Mina personliga favoriter är de enklare, grå mönstren med figurer på. Som dessa elefanter och piratskepp! 
 
 
Eller Musse Pigg? Jag blir så glad av den här Musse-kombon! De här kläderna blir nog snabbt sönertvättade eftersom att minsta smuts syns på dem, men å andra sidan har man dem så kort tid att det kanske inte gör så mycket. Jag skulle inte ha vågar köpa dem själv just av den anledningen, men jag älskar att få dem! Just elefanterna ovan är nog favoritplagget än så länge. Mjuk och mysig och så söt!
 
 
Fast det är nog inte helt sant... den här bodyn med rävar och skogsmotiv! Jag längtar verkligen efter att se vår lille skrutt i den! Jag har ju valt räv som "tema" för den lille nu när den är liten, så jag blev överlycklig när jag såg just den här bodyn. Den är ju redan blek, så det kommer nog inte märkas så mycket att den bleknar mer med tiden!
 
 
Något nytt i den här högen är dock den här filten! Mamma har virkat. Den kommer att bli så fin och praktisk i sommar, inte för varm men mjuk och fin i både material och färger. Lagom stor också! Jag tycker det här med hantverk och hemmagjorda filtar, mjukdjur och kläder är något av det mest kärleksfulla ett barn kan få.
 
 
Vilken skatt jag fått! Så himla lycklig. Och det är fortfarande fyra månader kvar innan den lille är här. Kan inte förstå att den ska bli stor nog att få plats i dessa plagg. Det är så ofattbart! Och återigen, tack alla fina släktingar och vänner för alla donationer! Ni anar inte hur glada vi är!
 
Scrolla ner mot det förflutna