När julstämningen inföll sig

God jul och gott nytt år på er! Jag hoppas ni haft en fantastisk julhelg. Det har jag definitivt haft! Den började två dagar innan jul med en härlig julfest för de närmsta vännerna på ön. Vi gick all in med knytkallas och alla tog det hela på stort allvar!
Med hjälp av en av mina absoluta bästa vänner, Jenny, dukade vi fint i "salen" på på sambons barndomsgård där vi bor just nu. Jag fick äntligen ta fram mina fina tallrikar och dukar, bestick och annat roligt som legat i träda i många år. Jenny vek de finaste servetterna och jag letade rätt på varenda mässingsljusstake i huset. 
 Egentligen var dukningen superenkelt, men det blev väldigt stämningsfullt. Lite granris på borden och små pappersstjärnor från Rusta som jag köpte på utförsäljning för en femma styck. Den stora, grå duken är ett underlakan egentligen. De röda juldukarna fanns redan i huset, och den grå är troligtvis från Rusta den också.
Vi dukade upp mängder av små platser för mat och fika. Det blev riktigt mysigt och festen gjorde att jag verjkligen fick julstämning i hjärtat även i år! Det här är mitt favoritrum i det här huset, och det är som gjort för underbara julfester med vänner. 
Det var först några dagar senare som kattungen upptäckte julgranen. Julklapparna och julsnörena var ännu mer uppskattade. Höjdpunkten för kattungen var verkligen julafton, när snörena åkte av presenterna och blev tillåtet byte för honom att leka med!
God jul och Gott nytt år på er! 

När man sydde julgardiner

Julgardiner är något som jag aldrig riktigt prioriterat. Jag har inte ens funderat över det, inte direkt haft ett hem där fdet behövts. Men nu i år fick jag lite extra ansvar för att göra julfint i huset vi bor i, och då kändes julgardiner plötsligt väldigt viktigt. Men bor man på en ö är utbudet på gardiner längre än 250cm inte särskilt stort, i alla fall inte för rimliga priset. Jag kikade på några allternativ och på internet, men det var femhundrakronor och uppåt som gällde, för gardiner jag inte tyckte såg särskilt fina ut och som bara ska sitta uppe någon månad. Så jag fick en snilleblixt, tyckte jag, och köpte två par billiga vita gardiner på Rusta (Tove, 79kr/paret). Sedan klippte jag helt sonika av den ena och sydde ihop den med den andra. Mellan dem, för att dölja vad jag gjort, sydde jag ett guldband jag redan hade hemma. På det viset ser man inte att det är två gardiner som sytts ihop till ett par. 
Ni fick jag det att låta väldigt enkelt. Det var det inte riktigt. Det tog säkert en vecka från inköpet tills jag var klar. Först hittade jag inte pedalen till symaskinen, sedan fick jag låna en pedal fast till en äldre symaskin som tillhör sambons styvmor. Det var så klart fel märke så jag fick låna hela maskinen istället. Men då fungerade den inte korrekt så jag tänkte be och få låna sambons mammas symaskin istället. Klockan hade däremot rusat iväg och blivit närmare halv elva så då sköt jag upp det till nästa dag istället.

Då hittar jag min symaskinsfot, men inte elsladden. Min mamma påstod att det var enkelt att få tag på en sådan, så jag tittade hur uttaget såg ut och begav mig mot öns enda tygaffär och enligt google, enda symaskinsreparatör. Men hon hade ingen att sälja eller låna ut, så jag svängde in på en second handaffär. Där hittade jag en sladd som sg ut att passa, så jag chansade på 10kr och den fungerade! Sedan bar det hem för att sy. Då fick jag brottas med min symaskin ett tag, för den fungerade inte som jag mindes. Och när jag änligen kunde sy, nålade jag fast och gjorde klart gardinerna efter att ha mätt väggen och gardinstången typ tre gånger. Efter sista sömmen inser jag att gardinparen jag fäste ihop är olika breda, näsatn en decimeter. Jag döljer det så gott jag kan, hänger upp dem och inser... att längden som var angiven på förpackningen och deras faktiska längs skilde ordentligt. Ena paret var en decimtere för långt, andra var perfekt i ena hörnet och blev sedan tre centimeter länfre i andra.... jag brydde mig inte. Jag var bara lycklig att äntligen ha julgardiner!
 Kattungen var instängd på övervåningen medan jag sydde, men bevakade städningen från sin egna plats i den före detta fruktkorgen i fönstret som sambons styvmor ställt dit åt honom. Det är verkligen den bästa platsen i huset, enligt honom. Hans fruktkorg.

När man letade reda på julpyntet

Det har som sagt varit lite svårt att komma i julstämning i år. Jag har fortfarande ingen riktig stämning men det kommer nog ordna sig så fort granen kommer in. vanligtvis så brukar sambon tjata om julgran direkt efter thanskgiving, men i år har även han varit tyst. Så vi har ännu ingen gran hemma. Men jag har i alla fall sorterat julpyntet så att det finns något att hänga i den när den väl kommer. För den kommer in, om än senare än önskat. Det var i alla fall mysigt att gå igenom allt pynt. Lådor man inte öppnat sedan innan flytten till USA. Och de två lådorna från USA... den ena med allt älskat, den andra med det som skulle ges bort som sambon lyckades packa ner och ta med hem till Sverige ändå.  

Den där julstjärnan har jag haft så länge jag kan minnas. Det var alltid min mest älskade julsak. jag älskade hur den glittrade och glänste, detaljerna i den. Ljusstakarna ropade mamma in på auktion åt mig i somras, eftersom hon tog min förra som såg likadan ut, ett loppisfynd. Nu sitter dem i varsitt fönster på ovanvåningen, den ena dock döende på grund av det lilla monstret som huserar där uppe...
Kattungen. Han har vält den så många gånger redan att två av lamporna verkar ha gått sönder. Oavsett hur ofta jag byter glödlampa så dör dem igen inom några timmar. Den fungerade klockrent de första dagarna, men sedan hittade jag den i golvet, helt sned, och sedan dess lyser den inte lika bra. Vi får se omd en överlever den här julen.
 
En annan rolig sak är det här stearinljuset i formen av en tome. Som sambon tydligen inte bara sparat utan också släpat hem till Sverige, Ett halvbränt tomteljus är ju tydligen värt att spara och frakta över halva jordklotet... han är lite rolig, min köre sambo.
Annat älskat är adventsljusstaken som jag fyndade i en outlet. Enkel men vacker och en bra storlek. Kotten släpade sambon också hem från USA. Vi pysslade med dem för några år sedan, målade dem och täckte dem med glitter. Fyra kottar ingick i flyttlasset utöver en halvbränd stearintomte... 
 
Jag hade lite julstjärnor som äntligen fick komma upp ur sina lådor efter att ha legat övergivna i tre år. Glaskulorna till granen får nog vänta ett år till. Det känns lite riskabelt med två unghundar och en kattunge i huset. Kattungen är ju hemma själv om dagarna och kan ställa till det om han får lust, så det känns som om vi utmanar ödet om vi hänger glaskulor i granen i år. Han är full av bus, vårt lilla troll...
... till skillnad från mormor katt, som inte lyft ett ögonbryn åt julpyntet än. Hon knuffade undan en adventsljusstake som stod i vägen för hennes plats i fönstret, men för utom det är hon luttrad och ointresserad av vad matte och husse hänger upp i huset om vintern. Så länge det finns klappar och mjölk så kan huset se ut hur som helst i hennes ögon.
Geisha på sin nya tron. 
Scrolla ner mot det förflutna