När det är Halloween

I skrivandets stund befinner jag mig i Norra Cali med sambon ute på äventyr. Så för oss blir det inga maskeradkläder, men jag bjuder på underbara Heathers sminkning som jag fotograferade för några veckor sedan. Ha en grym helg och ät inte för mycket godis!

När man vunnit en kamp

Jag sitter just nu och njuter av morgonkaffet och av min nya väggdekoration - kostade 3 dollar på en second hand-affär. För mig symboliserar den kampen jag vann tidigare i veckan: jag kommer äntligen att få mitt California drivers licens, som jag klarade i aprill. Men jag hamnade i en snårskog av byråkrati och fastnade mellan två datastystem och har levt på papperintyg på att jag klarat mitt körkort. Men nu i veckan, efter en nära fyra timmars lång fight på deras kontor, kom jag ut med ett nytt ityg och ett löfte från chefen om att körkortet kommer på posten inom två veckor. Sambon lade huvudet på sned och tittade på nummerplåten och skakade sedan på huvudet och log. Hans vanliga reaktion på mina tokigheter! Jisses vad jag älskar den reaktionen.  
Och på tal om honom och tokigheter - om ett par timmar åker vi mot Yosemite National Park!

När man börjat rita igen

Bästa utsikten från en skolsal?
Måndagar är den dagen jag gillar minst. Inte för att det är början på en ny vecka - tvärtom! Nej, det är för att jag har bildlektion på kvällen. Och det där ed att rita var min grej som barn, men det togs ifrån mig på högstadiet och jag förlorade det helt efter gymnasiet. Jag valde att ta den här klassen eftersom jag ville hitta glädjen igen. Hittills har det inte fungerat.
Men kanske göt det nytta ändå. Igår var första lektionen jag haft där jag satt och ritade för att det var roligt och inte för att det kändes som att jag var tvungen. Läraren lät oss själva bygga upp ett stilleben av lite föremål han hade med sig, och kanske var det den gnutta frihet som jag behövde för att kunna släppa prestationsångesten och irritationen på att jag ser felen men handen är oförmögen att göra bilden fotorealistisk. På gymnasiet avbröt min lärare bildlektionen och undrade om någon i salen tvekade på ifall det var en fotolektion eller en bildlektion vi satt på. Det var många år innan jag plockade upp kameran. I efterhand skrattar jag åt minnet och tänker att jag borde ha gått till en fotolektion istället.
Men nu satt jag på en bildlektion igen och nej, det blev inte perfekt.
Men för första gången på riktgt, riktigt länge, var det faktiskt ganska kul.
Scrolla ner mot det förflutna