När man fått liv i ett dött ting

För många år sedan köpte jag en fin väggklocka på Ö&B eller Netto eller... jag minns inte. Men det var en billig klocka och den fungerade i drygt ett år innan den dog (Se bild här). Jag bytte batteri, men jag fick inte liv i den. Så den satt på väggen ett tag och var prydnad, men när mitt gamla rum plockades ner skickades den med i flytten till Gotland. Så jag tog mig äntligen i kragen och plockade loss plastkåpan och visarna för att byta ut urverket. Men jag passade på att byta ut mer än så. 
Jag hade en bit av min gamla tapet kvar i gömmorna, så jag mätte ut en bit av den och klippte ut. Den här tapeten betydde väldigt mycket för mig då jag valde ut den, och jag önskar jag kunde ha den i vårt sovrum i här huset. Men den har utgått och finns inte längre att köpa. Allt jag har kvar av den är en enda rulle, som vi fick som ersättning då det var feltryck i dem vi satte upp. Vad jag älskade det där rummet, den där tapeten, och allt det betydde för mig. Den betydde frihet och styrka. Fortfarande tycker jag att den är fruktansvärt vacker.
Så med lite vävlim på baksidan penslade jag fast den på urtavlan med skalbaggen och gnuggade in som om det vore en tapet på en vägg. När den torkat fäste jag i det nya urverket med sina nya visare. Jag köpte det på Claes Ohlsson (det krävdes två rundor dit, för självklart förstod jag inte att dem gamla visarna inte fungerade på det nya urverket, så projektet tog en extra dag innan jag kom iväg och köpa visare...) och det var busenkelt att sätta in. Så här såg klockan ut när den stod färdig:
Och här hänger klockan i sitt nya hem:
 
På vår nya köksvägg. I vårt nya hem. Vårt egna hem. Jag har inte förstått det än.
För ett år sedan satt jag i en svindyr studentlägenhet och hatade vår boendesituation,
Idag vaknar jag på andra sidan jorden, i vårt nya hus, på bäddsoffan, en vecka innan vi flyttat in på riktigt.
 

När man väntar på husse

 
"Klockan slår snart 11 och det är mörkt ute. Matte har satt sig vid datorn och lyssnar på sin telefon. Den berättar historier för henne. Men jag, jag ligger troget på bäddsoffan och väntar. För snart, snart, kommer han, och då ska vi sova här, alla tre. Det har matte sagt. Så jag kommer att ligga här och vänta, i rummet husse och matte stökat ner så hemskt, på att flocken är samlad..." - Hollie

När man börjat flytta in

Vi har haft nycklarna till huset snart tre veckor nu, men flytten går inte än på ett par veckor till. Vi hade inte räknat med att få nycklarna förrän typ den här helgen, så sambon planerade in jobb på fastlandet (han veckopendlar, typ) till och med början av Maj. Och visst kan jag göra det medan han är borta, men det vill vi inte. Det här är en upplevelse man inte får så ofta, och vi vill dela den. Men han lyckades lägga om schemat lite och vara hemma några dagar förra veckan. Jag hade ställt in mig på att inte flytta in än, men han var så ivrig att få sova där, så vi packade in i stort sett alla köksprylar vi ägde i bilarna och åkte dit. Vi sov på bäddsoffan i vardagsrummet då vi inte hade möbler ditkörda än, och han satt och arbetade vid köksbordet medan jag plockade och sorterade bland lådorna. Vi lagade vår första middag där och hade över ett par vänner som delade det med oss.
Sambon fick ställa upp i hyllor och sortera vart allt skulle vara. Hos oss är han kocken och herre i köket. Vi har en deal, han och jag. När vi bestämde oss för att flytta ihop, utbrast han med sin bästa säljarröst:
"Jag lagar mat om du tvättar!
"Deal!Jag gillar inte matlagning, men jag gillar att tvätta, så det var inget svårt beslut att ta.
Men efter några minuter insåg han att man tvättar en gång i veckan, kanske varannan vecka, medan man lagar mat varje dag. Då var han inte lika nöjd med dealen längre, så sedan dess har vi skämtat om det. Men det blev så, han har lagat kanske 85% av all mat sedan vi flyttade ihop. Jag kan vara med och hjälpa till, men det är han som lagar, förutom när han inte är hemma så klart. I USA var det han som sorterade och gjorde i ordning köket så att allt hade sin plats. Och nu har han gjort samma sak i vårt lilla kök. Allt har fått sin egen lilla plats, i alla fall tillfälligt. Det är litet och ont om förvaring, men det är mysigt.
Jag längtar efter att få renovera det, byta golv och få en bättre planerad yta.
Efter att måla köksbordet och bygga en fin hylla vid väggen, efter att sätta in en vedspis.
Men det blir senare. Det är underbart att bara vara här och njuta av att det är exakt som det är. Vårt.
Scrolla ner mot det förflutna