När man redigerar i sitt tillfälliga kontor

Jag saknar verkligen min plats i vårt gamla kontor i Santa Barbara. När man redigerar bilder ska man inte ha färger omkring sig, så just nu är jag rätt körd. Alla rum i huset har färgglada tapeter, utom vårt sovrum nu då, men där kan jag inte sitta bekvämt. Förut satt jag alltid i matsalen, som är mest neutralt, men där kände jag mig iväg och det blev en sådan röra när sambon dessutom använde det som avlastningsplats eller mellanlandingsplats mellan sina uppdrag. Jag behöver ordning omkring mig för att arbeta. Så jag har installerat mig i den lilla hallen mellan sovrummen på övervåningen. Vänd bort från väggen är det hyfsat neutralt framåt. Jag sitter bekvämt och jag har internetuppkoppling. Det får fungera just nu. Om några månader har vi kanske råd att göra i ordning sambons gamla sovrum till ett tillfälligt kontor/gästrum. Om något år har jag kanske råd med kontor någon annanstans. Sambon har ordnat kontor i lokalerna där hans föräldrar jobbar, men det kommer han få betala ur egen ficka. Företaget har inte råd med kontor första året, även om hyran är fantastiskt låg. Bara för att någonting är billigt betyder inte det att man kan köpa det.
Men någon är i alla fall glad att jag sitter här. Jag får då och då en paus och lite uppmärksamhet från Ers Hårighet, som min lillasyster kärleksfullt kallar henne, divan nummer ett här i huset. Min katt Geisha. Jag kan inte förstå att hon är åtta år. Och snart ska hennes lilla barnbarn flytta hem till oss. Det blir vårt sista husdjur på många år, för nu är familjen komplett. Jag tänkte väl egentligen inte ha kattunge alls, men så tog min mamma och syster kattungar efter min katts dotter och mammas underbara hankatt, så då tittade jag och sambon bara på varandra och sa att vi skulle ha en. Nu längtar vi jättemycket, och Hollie får en kompis att växa upp med. Kattungen från USA kommer troligtvis att stanna i USA. Jag tycker det är för besvärligt att ta hit henne jämfört med hur bra hon har det just nu. Det viktigaste är att hon är älskad och har det bra, vilket hon har det just nu.
Nej, nu ska jag fortsätta att redigera. Jag har en deadline till helgen och massor av jobb, både redigeringsmässigt och på mitt deltidsjobb, så det blir en tuff vecka. Och nu hoppade katten ner så jag har fått fria händer och ingen ursäkt att skjuta upp det längre. Ha en härlig dag!

När den sista skolveckan har startat

Så har måndagen slutat och ni där hemma börjar er tisdag. Det är vår sista skolvecka och idag var det hektiskt, minst sagt. Imorgon har vi två redovisningar, men jag känner mig lugn. Jag tar de där klasserna så kallat "pass/no pass" vilket innebär att så länge jag får över ett C så klarar jag mig och betyget kommer inte stå i mina papper. Jag är klar. Det är en märklig känsla. Idag printade jag ut min sista portfolio för min sista fotoklass, och passade även på att göra slut på pappret jag hade med mig till skolan. Jag printade mina nyaste bilder på de där djuren som stal mitt hjärta. Svartvita bilder på Lady som jag längtar efter att rama in och sätta upp på bilden. Så är hon alltid med mig hemma, fastän hon är borta nu. Det är det jag älskar mest med att vara fotograf. Att kuna frysa små ögonblick av tiden och spara dem för alltid.
Det var tack vare Lady som jag blev fotograf. Det var först när hon flyttade in till oss som jag tog fram den nästan oanvända kameran jag köpt inför en fotoklass jag hoppade av sista året på gymnasiet. Det var en vacker vinterdag som jag svor över att kameran exponerade fel när den försökte läsa snön eller hennes svarta päls, vilket ledde till att jag började googla, vred om till manuella inställningar och förändrade mitt liv. Det var efter en jobbig separation som ägandeskapet tvingade mig ut varje dag och upptäcka hur vackert allting är. Hundpromenaderna med kameran över axeln i ur och skur lade grunden till den passion som brinner i mitt hjärta än idag. 
Jag älskar verkligen foto, och det är så vackert att se sina bilder på papper istället för inne i datorn.
Hur ofta printar du ut dina bilder?

När man visar sin hemläxa

 
Ni bör pausa här lite innan ni scrollar ner, så hinner den ladda. För de första sekunderna kommer det att hacka och bara vara fult... 
 
Ja, ni ser ju kaoset här ovan. Så här såg det ut runt 7 på morgonen i mitt vardagsrum i Söndags. Jag ville ha mjukt ljus från fönstret, och det händer bara tidigt på morgonen. Så det var bara att ta sig upp. Min läxa var att göra ett så kallat "cinemagraph", vilket är ett fotografi med rörelse i, något som upprepas om och om igen utan att någonsin stanna.
 
Men nu är ju vår lärare inte nöjd med bara vilket foto som helst, utan ville ju ha något som skulle kunna användas inom marknadsföring. Så jag valde att göra reklam för kaffe. Först hade jag en helgalen idé om smink och vatten men det blev helt okontrollerbart på grund av behov av blixtar och extrem vind. Så det fick bli plan B, och jag är helt okej med resultatet. Helt klart bättre än mitt förra försök senast jag fick det i läxa.
 
Man gör en kort video på några sekunder och sedan fryser man vald frame, och maskar sedan fram den del av bilden man vill ha i rörelse. Ganska enkelt egentligen. Men internet är inte riktigt skapat för cinemagraph's av hög kvalité, så först kunde jag inte ens lägga upp den här. Jag fick minska kvalitén med omkring 62% för att lyckas få upp den i bloggen. 
 
Den här duken förresten...! Jag köpte den och kopparna och tänkte lämna tillbaka allt efteråt. Men den här duken var bara för vacker. Jag älskar mönstret och färgen. Jag dras verkligen till blått. Så den behöll jag, och den flyttar hem till Sverige med oss.  
 
Tips för fin rök på bild:
Koka vatten och doppa en oanvänd tapong i vattnet. Lägg tapongen i koppen. 
 
 
Får det lov att vara en kopp kaffe?
Scrolla ner mot det förflutna