När livet blir precis som man drömt det

Jag hittade ett papper när vi röjde i bokhyllorna. Ett papper som pretantiöst kallade sig för "Annies Livsplan". Jag skrev det senhösten eller tidig vinter 2012, efter en romantisk sommar med min nuvarande sambo. Då bodde jag inneboende hos min mamma i jakt på eget boende efter en jobbig separation med mitt ex, och var livrädd för att hamna i ekonomiska problem men full av drömmar om att leva ett lyckligt liv i eget hus. Jag hade insett att jag ville plugga vidare, även om jag då inte visste exakt vad jag skulle plugga för något. Enligt det pappret såg att jag hade två val: leva ett tryggt liv, plugga vid sidan om min anställning och betala av de studielånerna jag då redan hade (ca 60 000kr) för att sedan inte ta några nya lån. Då hoppades jag vara färdig runt 2019, så att jag sedan kunde starta företag.
 
Den andra vägen var att ta nya studielån, vänta med att betala av det första lånet men försöka arbeta på helgen vid sidan av studierna för att hålla ekonomin uppe. I bägge fallen skulle jag bo inneboende hos mamma hela tiden och betala hyra till henne. I så fall skulle jag vara klar 2018 men ha en mindre rolig ekonomisk situation. Det var alltså mina planer 2012.
 
2013 kom och gick, jag sparade och betalade av på mitt studielån, kikade på skolor och funderade på vad jag egentligen ville. Insåg att jag ville bli fotograf. Min chef på jobbet blev gravid och vi fick en ny, som inte alls gav mig friheten och förtroendet att utvecklas på min arbetsplats och jag sparkade bakut. Runt jul 2013 spenderade jag det mesta av min tid att kika på skolor utan att hitta något som kändes rätt. I januari 2014 åkte jag och bästa vännen till Island på en veckas semester. Där berättade chauffören som tog oss till hyrbilsfilman att nästan alla islänska ungdomar studerar utomlands någon gång. Han själv hade nyss kommit hem efter fyra månader i USA. Resan, samtalet... någonting under den veckan vidgade mina vyer. När jag kom hem sa mamma åt mig att om jag ville, så var det här min chans. Att plugga utomlands. Mina djur trivdes hos henne och det skulle inte komma någon bättre möjlighet. Inte ens en timme senare hade jag bestämt mig. 
Jag tog alltså ingen av de två vägar jag föreställde mig 2012. Jag kastade allt vad säkerhet och trygghet kallas över bord, och tog tjänstledigt från min trygga anställning. Jag chansade på att killen jag känt i så många år, bodde med i två år under gymnasiet, men bara haft en kort romantisk fling med skulle vara en lämpling rumskamrat det halvår eller år jag skulle vara borta. Det blev tre års intensiva studier i USA, med två besök till Sverige. Relationen med honom blommade och när jag tog examen startade vi företag ihop. Flyttade hem ihop. Köpte hus ihop. Och 2019 var jag inte där jag drömde om att vara 2012. Mina drömmar slog in redan 2017 och 2018. För det var då studierna var klara, det var då vi startade företaget, då vi hämtade hem min gamla katt och blev med hund och kattunge. 2018 var året jag gick all in, kastade en trygg anställning mot enbart egenföretagandet. Det var då vi köpte hus och blev gravida. Och nu sitter jag här 2019, betalar tillbaka ett stort lån en gång i kvartalet och jag lever min dröm.
Som mest hade jag ca 600 000kr i studieskulder. Jag förstår inte varför jag var så rädd för att ta studielån. Räntan är låg. Det hade varit bra mycket jobbigare att fortfarande gå och önska mig bort till ett annat liv, än det är att betala av de ca 1200kr jag betalar i månadsavgift. De där 600 000 kronorna har varit så väl spenderade pengar. Det har gett mig möjlighet att bygga en fantastisk relation med en fantastisk kille, gå världens roligaste utbildning så att jag nu kan jobba heltid med det jag älskar. Det har resulterat i att jag kunde flytta till mina drömmars ö, Gotland, i underbart fina djur och framförallt, i en ny, fantastisk liten människa som antagligen inte skulle funnits idag om det inte varit för att jag vågade ta det där stegen 2014. Så tack, CSN, för de fantastiska möjligheterna vi har i Sverige. Möjligheten att studera precis det vi vill, vart vi vill. Det är tack vare er, och min fantastiska familj, som jag idag lever mitt drömliv.
 
Scrolla ner mot det förflutna