När man visar solnedgången i LA

När dagar vaknar och somnar färgas molnen till förgyllda dammtussar på en rosenskimrande sidenhimmel, så len att man vill sträcka ut handen och smeka över den. Det enda jag saknade när jag stod där var sällskap. Det tycks mig att jag alltid gör alla roliga saker på egen hand. Åker till alla roliga platser. Det är så få som hänger med i mitt tempo eller som har tid med mina idéer. De vackraste ögonblicken upplever jag ensam. Eller inte ensam, men själv. För ensamhet är något annat. Jag är aldrig så lycklig som jag är i dem här stunderna. Det är bara så synd att folk inte har tid att dela de här stunderna med mig! De är så upptagna av annat, av jobb, av tankar och bekymmer. Av plannering. Få tar sig tiden att släppa allt och bara njuta av de där ögonblicken. Jag tycker inte synd om mig själv som inte har folk med mig; jag tycker synd om dem som missar det jag upplever. Morgondimman, gnistrande vattendroppar. Fantastiska solnedgångar. Äventyren.  
För man har bara ett enda liv. Och jag vill känna att varje dag betytt någonting för mig när jag väl somnar. Minnen bär man med sig hela livet. Och vad bär man hellre? Ångest över det man inte hunnit göra, det man vill göra men aldrig gjort... än minnen av det man faktiskt tog sig tid att göra?
Jag vet vad jag vill bära med mig resten av livet.

När man åkt till Berkley

Jag har just kommit fram till Berkley när ni läser det här. Här ska jag tillbringa helgen med de bästa vännerna. Jag hoppas vi hinner göra en avstickare till något roligt ställe, men mest ska vi bara umgås och prata och ha det mysigt ihop. Det är Thanksgiving här i USA och jag har redan fireat det en gång - bilder på det så fort jag slappat klart, haha! Hoppas ni har en underbar helg, ni också!
 

När man visar Paris Vs Los Angeles

Ett och ett halvt år emellan. På toppen, tittar ner och känner hur hela magen fylls med glada bubblor och hjärtat svämmar över av lycka. Våga. Det är mitt tips till dig som vill. Våga. Låt inte drömmar bara vara drömmar. Vill ma kan man, vågar man kommer man dit.
 
Ja åkte till Eiffeltornets topp på egen hand. Jag satte mig ensam på ett plan till USA. Man får inte veta vad som skulle ha hänt, om man aldrig låter det hända. Eller hur?
Scrolla ner mot det förflutna