När allting skimrar i guld
Skymning och gryning, det är magiska stunder. Stunder då man känner sig lite extra lycklig, lite extra levande. Studner då man kastar sig ner i det gula fjolårsgräset och skrattar så att hjärtat nästan brister när flickorna lyckligt skuttar runt omkring en.
Och trots att batteriet nästan dör i kameran, för att man använt den så flitigt under dagen, är det så underbart att fotografera att man inte ens bryr sig om hur bilderna blir. För det är kärlek i bilderna. De fångar ögonblicket, inte perfektionen.
Sådana kvällar, sådana dagar. Stunder. Det är dem som fyller livet. Det är dem som gör livet så värdefullt. Så värt att leva. Så värt att minnas.
Blommor bär hon när hon går
Vackra blommor i sitt hår
Och kring hennes fötter spirar vår
Nyutslagna blommor i hennes spår
När hon bär blommor i sitt hår
Underbart vackert beskrivet i både text och bild!