När man hamnar i en ruin

Jag körde fel. Men jag hamnade så rätt. Jag brukar påstå att målet inte är poängen med en resa. Man ska njuta av hela upplevelsen. Och så var det i torsdags när jag åkte från mitt hem utanför Göteborg och körde en 18-20 mil eller något innan solen ens gått upp.
 
Jag hamnade i en gammal ruin. Ljuset var väldigt tråkigt, inte den vackra soluppgång jag hoppats på, utan en mild grå dager. Men ruinen var så vacker. Jag gick där en stund och kände mig som... jag vet inte. En inkräktare? En upptäckare? En välkommen besökare?
 
Ingen information fanns att läsa. Det är väl för tidigt på året. Men när jag åkte därifrån såg jag i alla fall vad ruinen hette. Denna vackra ruin med de där flortunna valvet. Den där som fick min fantasi att skena iväg och mina fötter att skutta av glädje över att livet. Äventyr är inte att komma fram till målet, det är att ha en fantastisk resa!
 
 Klosterruinen vid Gudhem
#1 - - Dan Brickman:

Där i dom trakterna finns mycket fint att se. Det sägs att Sveriges och i vart fall Götalands vagga finns där. Jag är mycket förvånad över att du körde fel. Eller inte. Använd GPS:en även om just denna vilsekörning blev bra :)

Svar: Haha gps:en låg kvar hemma i köket ;-)
Annie Brickman

#2 - - emma:

oj så fina bilder :)

Svar: Tack :-)
Annie Brickman