När man äntligen visar den där klänningen

 
För över ett år sedan (!) sydde jag en klänning. Jag lovade då att jag skulle ta kort på den och visa... men jag avskyr, verkligen avskyr att vara med på bild! Vissa gillar att stå framför kameran, andra är mer bekväma bakom den. Jag tillhör den senare kategorin. Varför? Jag vet faktiskt inte.

Det har inget med dåligt självförtroende att göra. Jag tycker att jag ser bra ut (fast det får man ju inte erkänna i Sverige, så tur för mig att jag befinner mig i USA för tillfället så Jante inte kan sparka mig i arsl... nej, så får man inte heller säga. Vilken tur för mig att jag skriver och inte pratar då!) men jag är inte heller så som man ska vara som tjej - stora bröst, lång och mager med felfri hud och rak näsa. Jag är liten, platt och finnig och ganska muskulös. Och jag trivs med det. Jag är glad och folk tror alltid att jag är mycket längre än vad jag är på grund av - gissningsvis - min raka rygg och mitt goda självförtroende.
 
Jag är inte fotogenisk - men självklart kan jag bli bra på bild. tar man tusen bilder är det väl klart att ett par tre stycken blir bra? Det handlar om vinklar och ljussättning... men med mig får man jobba för att få bra bilder. Jag grimaserar lätt, just för att jag är obekväm. Så därför sköt jag på att ta de här bilderna. Ville invänta rätt tillfälle...
 
Men så slog det mig, en dag när jag skulle till studion, att vafan, det är ju ett år sedan och nu får du ta och ge dig Annie. Så klänningen åkte med i påsen, liksom en tygtiara jag hittade i en gammal kartong. Så tog jag några bilder. Som blev liggande på datorn i ytterligare två månader innan jag fick syn på dem. Men så tyckte jag att jag skulle göra någonting kul med dem. Nu när jag varit så dålig på att ta dem - och visa dem. Så jag gjorde en kort redigering. En timme tog det, att göra bägge bilderna. Jag ville bara göra någonting kul lite snabbt och friska upp minnet, för det här halvåret tar jag Digital Darkroom och kommer att fördjupa mina kunskaper i redigering brutalt mycket - hoppas jag.
 
Så här är dem - äntligen - bilderna på min Alvklänning/medeltidsklänning som jag sydde förra hösten och bar på den andra Hobbitfilmen iförd alvöron. Då hade jag kort, rödbrunt hår och kände mig väldigt oalvlik, haha. Även den bilden ville jag inte lägga ut, det var en mobilbild. Jag såg supedivig ut, men det kändes viktigare att föreviga det än att se bra ut, och jag ångrar inte att den ligger där.
 
Jag sydde klänningen genom att ta en annan klänning som jag tycker mycket om, och rita om mönstret med den som grund. Jag gick en kurs i modesömnad på gymnasiet och det var sjukt kul att väcka gamla kunskaper till liv. Så. Här har ni en liten uppvisning av den där klänningen som jag är så sjukt stolt över, och som jag tänker bära när jag åker till Gotlands medeltidsvecka... när nu det blir av vet jag inte, men någon dag! Någon dag... jisses, vad jag längtar!
Klänningen, i krossad fejksammet och med mjuka, vakt genomskinliga ärmar.
Bakgrunder från google.
#1 - - Agnes:

Vilka vackra redigeringar. Helt fantastiska bilder. :D

Svar: Tack du!!
Annie Stumle

#2 - - Lena B:

Många strängar på frökens lyra.
Jättefin klänning och foton på dig

Svar: Tack! :-) Jo jag tycker det är väldigt kul att skapa, men vad man skapar spelar mindre roll!
Annie Stumle

#3 - - Elin [ n e v n a r i e n ]:

Whaaaa superfin ju!! Är så pepp på att ta tag i att sy igen! Och... Jaaa, kom till Gotland!! :D

Svar: Taaack!!!! :-D
Annie Stumle