När man erkänner
Det blev mer än bara ett par ramar i fredags, när jag skulle fördriva tiden. Det blev faktiskt ganska mycket mer än så. Det blev kläder för ungefär $50, tröjor och linnen, för det behövde jag verkligen! Så nu klarar jag mig tills svenska sommarrean drar igång, haha! Men det blev även ett par "onödiga" saker också. Sambon var mycket road över mina försök att rättfärdiga mina inköp (varför jag nu i hela världen skulle behöva det, det vet jag inte, men när någon bara står och ler roat när man kommer hem med ett par kassar får man liksom lust att bortförklara ett och annat).
Jag älskar porslin, men det är inget jag brukar köpa. Jag har så det räcker hemma i Sverige. Men jag älskar porslin. Farmor har Ostindia och den hoppas jag få ärva någon gång, det är en favorit. Jag har fått en fantastisk uppsättning Rosenthal av en nära vän. Jag behöver ingenting. Jag kan dock gå på loppisar och drömma om att köpa en massa udda kaffekoppar och fat och duka upp en pastellig fikabuffé i en lummig trädgård i framtiden... men den där samlingen har jag inte påbörjat än. Men jag kunde inte låta bli att köpa dessa, även dem från Marshalls, i fredags.
Mina favoritfärger, blått och turkost och grönt, i mitt favoritmönster;
storlagna, eleganta engelska blommor. Med dessa kan jag finfika i USA.
Och när det är dags, ta med hem som kärt minne av min tid här.
storlagna, eleganta engelska blommor. Med dessa kan jag finfika i USA.
Och när det är dags, ta med hem som kärt minne av min tid här.
Hehehehe ja men ibland bortförklarar man saker för att man vet att man inte skulle köpa de egentligen hehehe Men detta va fint :D