När det var dags att bygga läger
Ja, efter två dagar av resande och bilåkande var det dags att vara stilla en stund, bli lite varma och få i sig någonting varmt. Wraps och pastasallad är gott, men när man redan är kall, finns ingenting godare än varm mat. Så min sambo, stolt över att ha varit amfibiesoldat i lumpen, skulle göra upp eld.
Det gick inte så bra. Och jag, ex-scout, stod bredvid och hejade på och frågade saker som "ska du inte lägga vedträna närmare/lägga på fler vedträn, så att elden inte blåser ut?" och så bröt jag loss stickor från en av dem större vedträna. Han blängde på mig men höll god min. Han har en ängels tålamod, den här unge mannen. Han behöver varenda uns, när han är med mig. För jag är både ivrig och rastlös och frågvis.
Så tillslut lämnade jag honom ifred och byggde läger istället. Vi hade hela vår säng med oss, minus madrass, så klart, så det var en riktig lyxcamping. I Sverige hade vi aldrig campat på det här viset. Men i Sverige behöver man inte hålla sig på en björnsäker campingplats där ingenting som luktar något eller ser ut att kunna innehålla ens vatten får lämnas i bilen, eftersom att björnarna vet hur man bryter sig in.
Så medan sambon kämpade med elden, kämpade jag med att hitta allt som eventuellt kunde lukta (shampo och tandkräm inkluderat) i skåpen. Två stycken, hade man. Rymliga och bra.
Och stackars, fine sambo. Tillslut lyckades han i alla fall, att få till en riktigt bra eld. Med en härlig, kvävande rök som hela tiden jagade honom. Vart han än befann sig, vände sig röken mot honom. Stackars, fine sambo. Men han var riktigt stolt när det brann bra i brasan!
Och när eld och tält var klart, var det ju bara mat kvar. Få saker smakar bättre än grillat. Särskilt när man är hungrig och inte ätit någonting varmt på över ett dygn. Och särskilt när man är iskall och får sitta nära elden och allr doftar rök och skog och mat.
Så vi fick i oss lite varm mat, njöt av att vara varma och mätta och framme och av att ha en hel helg tillsammans utan några egentliga planer. Och av att ha bergen inom synhåll medan man åt sin rökiga köttbit (som dessvärre var lite seg, men det spelar inte så stor roll när man är ute och campar!)
Så efter maten åkte vi ut en sväng för att titta på solnedgången...
Vilken underbar blogg!! Och så härliga bilder!