När sambon är borta rusar Annie i butiker

Igår var jag nere på stan för att köpa tandkräm och några nya linnen. Men så var det reor och jag föll dit. Det var dock inte spontanköp, i alla fall inte de mesta av det som kom med hem. jag vet inte vad som hänt här hemma, men våra handdukar har fått fötter och jag hittar färre och färre varje gång jag tvättar. En satte sambon eld på, så det var ett hål i mitten. Så nu när det var rea passade jag på att köpa några nya. Varsitt badlakan (turkosblått) och tre vanliga handdukar att torka händerna på samt en tvättlapp i cerise. Jag älskar den där smutslila färgen. Det är den enda lila som får mitt hjärta att banka riktigt fort. Jag gick länge och höll i de där handdukarna och tänkte på sambon och att det kanske är en lite väl "kvinnlig" färg. Men sedan tänkte jag att det ändå alltid är jag som använder, byter och tvättar dem, så jag kan allt välja vilken färg jag vill. Om sambon ens torkar händerna så är det på närmaste tyg, vilket lika gärna kan vara min morgonrock, så hans åsikt räknas inte riktigt... 
 
Sedan har jag kikat på sängkläder nu i några veckor och plötsligt hittade jag ett helt underbart och mjukt set med blå blommor på. Rea. Just den här sortens blommor är jag tokig i, så jag blev utom mig av glädje och slet tag i det. Dem hade även fått in lite sommar- och vårsaker. Jag har kikat på kylväskor i flera år, för dem har så fina sådana här, men har aldrig hittat någon i ett mönster jag verkligen gillar. Men nu hade dem fått in en. Perfekt färg och så jag att det inte var snack om saken. Nu kommer det bli himla mycket lättare för mig att släpa på mina matlådor om veckorna. Vissa dagar har jag haft svårt eftersom jag inte har tillgång till kylskåp tre dagar i veckan så ibland har jag hellre köpt mat på skolan än att ta med min matlåda. Nu kommer jag aldrig mer ha det bekymret!
 
På vägen ut fick jag syn på den vackraste duschgardin jag någonsin sett och det innebar att jag länge och väl stod och höll i det. Men nej. Inte behöver jag ett duschdrapperi. Så jag betalade och gick och hittade mina linnen. Men jag kunde inte släppa det där drapperiet. Jag har aldrig sett någonting liknande så jag gick tillbaka igen. Det var också på rea så det slutade med att jag köpte det mot bättre vetande. Det är gjort i bomull och väldigt amerikanskt. Här har man två drapperier: ett tunt i plast mot vattnet och ett i tyg utanför. 
Vad jag dock inte tänkte på var att amerikanernas lakanset inte är som svenska. Deras "påslakan" är bara ett tunt lager tyg man lägger under täcket, som inte har något överdrag utan oftast kommer i ett fint mönster, och viker över kanten. Och detta har jag inte tänkt på eftersom det är snart tre år sedan jag senast köpte påslakan. Så det var först idag när jag glad i hågen skulle bädda sängen med mitt nya set som jag insåg mitt mistag. Så efter mycket funderande har jag kommit fram till att jag helt enkelt ska ut och köpa ett till i en snarlik färg och sy ihop avig mot avig. På så sätt har jag 1 snyggt set som jag kan variera efter humör... USA. Underbara, knasiga land.